Igår, torsdagen 14 september sprack den borgerliga Alliansen från kant till kant. Den utlösande faktorn var misstroendeförklaringen mot försvarsminister Peter Hultqvist. C och L förklarade att de inte längre avsåg att stödja misstroendeförklaringen, medan KD och sedermera M förklarade att de skulle rösta för ett misstroende mot Hultqvist.
Om misstroendeomröstningen var den utlösande faktorn, vad är då den bakomliggande orsaken?
Jag skulle vilja påstå att grunden för Alliansens upplösning kan spåras till den förre moderatledaren Anna Kinberg Batras svaga ledarskap i samband med de politiska händelserna under perioden september 2014 till oktober 2015.
Efter valet 2014 avgick Fredrik Reinfeldt från posten som statsminister och som partiledare för moderaterna. Han avgick också som ledare för den borgerliga allians som styrt Sverige sedan valet 2006. Anna Kinberg Batra tog i praktiken över som partiledare när Reinfeldt avgick och hon valdes formellt till partiledare i början av januari 2015.
29 december 2014 förklarade den nyvalde statsministern Stefan Lövfen att han avsåg att utlysa nyval eftersom Alliansen tillsammans med SD hade röstat ner regeringens budget till förmån för alliansens samlade budget.
Lösningen på krisen blev den sk ”Decemberöverenskommelsen (DÖ)”, som i korthet innebar att det block som blev störst skulle släppas igenom i riksdagen och få igenom sin budget.
Göran Hägglund aviserade sin avgång som partiledare för Kristdemokraterna i januari 2015 och Ebba Bush Thor valdes till ny partiledare i april 2014.
9 oktober 2015 beslutade KD på sin stämma att hoppa av DÖ och Anna Kinberg Batra förklarade att moderaterna ansåg att DÖ med detta var ett avslutat kapitel.
9 oktober var dagen då Anna Kinberg Batra planterade fröet till alliansens undergång.
Grunden för DÖ var dels blockpolitiken, dels SD. Vare sig C eller L kan tänka sig att vara beroende av ett aktivt stöd från SD, men de ville hålla ihop den allians som gett dem möjlighet att styra Sverige under åtta år.
Det fanns element inom M som inte hade några problem med en alliansregering som var beroende av SD. Moderate Riksdagsledamoten Finn Bengtsson gick hårt åt den nyvalde partiordförande. När KD hoppade av såg Kinberg Batra en möjlighet att slippa en jobbig konfrontation på nästa partistämma och förklarade DÖ död.
Ponera att Anna Kinberg Batra hade deklarerat att följande skulle gälla
- Moderaterna skulle stå fast vid DÖ.
- De fyra borgerliga partierna skulle agera fritt under mandatperioden och skriva ihop sig om ett nytt valprogram och gå till val 2018 som en enad allians
- Om Finn Bengtsson & co hade problem med det, stod det dem fritt att lämna partiet eller skaka fram en motkandidat på nästa stämma och försöka välja en ny partiledare.
De beskeden hade gjort klart för de övriga tre borgerliga partierna vem som var ledare för Alliansen, samt skickat en signal till hennes kritiker i partiet vad som gällde internt. Hon skulle ha räddat Alliansen och haft en hyfsad chans att flytta in i Rosenbad efter valet 2018. Men hon hade inte modet och självförtroendet att ta den striden. Istället lämnade hon fältet fritt för Ebba Bush Thor och de arga högerkrafterna inom hennes eget parti.
När Kinberg Batra i januari 2017 förklarade att hon kunde tänka sig ett närmande till SD tog hon ett steg C och L i längden inte kunde acceptera. Annie Lööf seglade upp som ledare för det som var kvar av Alliansen och moderaternas opinionssiffror rasade.
När skandalen kring transportstyrelsen briserade under sommaren 2017 tilläts de arga att sätta agendan och hoten om misstroende haglade. Löfven ombildade regeringen, lät två statsråd gå, men behöll Peter Hultqvist. Trots protester från debattörer som vanligtvis inte gillar socialdemokratiska försvarspolitiker klarade inte Kinberg Batra av att backa, eftersom hon redan var hårt trängd av dåliga opinionssiffror, den arga högern inom sitt eget parti och moderater ute i landet som såg sina kommunalrådsposter försvinna.
Alliansens krasch 14 september 2017 kan spåras tillbaka till Kinberg Batras beslut 9 oktober 2015. Hade Kinberg Batra haft modet och förmågan att visa ett fast ledarskap hade alliansen varit vid liv och en valseger 2018 hade varit möjlig.
Efter Arbetet 