När eleverna på Karlstads Idrottsgymnasium kom till skolan efter jullovet möttes de av en lapp om möte för samtliga elever. Beskedet: Skolan var försatt i konkurs SvT
SvT rullar upp en mindre vacker bild av en friskolekoncern som dels tar ut miljonvinster, dels lägger de enskilda skolorna i separata bolag. Under 7 år gjorde koncernen en vinst på 56 miljoner kronor, ägaren plockade ut 17 miljoner i utdelning. Karlstads Idrottsgymnasium sattes i konkurs efter att ha gjort förluster på sammanlagt 800 000 kronor under en två-årsperiod.
– Det här var det bästa för alla våra elever, säger han. SvT
”Han”, var alltså ägaren, Jan Walther. Finansanalytikern Peter Malmqvist sade då till SvT att skälet till bolagsbildningen var att skydda ägarna, inte eleverna.
Exemplet ovan är från Karlstad, det är några år gammalt, men är ändå ett gott exempel på vad som händer när vinstintresset tillåts trumfa elevintresset.
En bärande del av en marknadsekonomi är det som kallas kreativ förstörelse, dvs en bättre produkt konkurrerar ut en annan. En gång i tiden räknade folk med räknestickor och mekaniska räknemaskiner med vev från Facit, andra bolag utvecklade miniräknare och de mekaniska räknemaskinerna återfinns numera på museum.
Den typen av kreativ förstörelse är effektiv när det gäller att utveckla metoder för kalkylering eller tillverkning av skruvar, men exemplet Karlstad Idrottsgymnasium visar att den kreativa förstörelsen ställde eleverna på bar backe. Såväl elevintresset som samhällsintresset fick stå tillbaka för vinstintresset.
Vinstintresset reducerar elever och föräldrar från samhällsmedborgare till kunder. Om jag som kund är missnöjd med min lokala ICA-butik är det bara att gå till Hemköp, Coop eller Willys. Varorna är i princip likadana och de flesta har likt undertecknad ingen större personlig anknytning till sin livsmedelsbutik. Det är en helt annan sak med en skola.
Eleverna formar sin vardag tillsammans med sina klasskamrater och sina lärare. Skolan är mer än en byggnad dit de går för att köpa kunskap. Det är där unga människor lever sina liv.
När regeringen lägger ett förslag som innebär ett tak för vinster i välfärdssektorn är det just för att företag med vinsten som huvudsakliga drivkraft agerar utifrån det. För att hålla koncernens samlade vinstmarginal uppe offrades inte bara en skola, utan även de elever som gick där. Utifrån ett strikt företagsekonomiskt perspektiv agerade företaget rationellt, men utifrån ett bredare samhällsintresse är agerandet inte rationellt utan skadligt.
Förslaget om vinsttak kommer att röstas ner i riksdagen, men diskussionen om på vilka grunder skolan skall formas har bara startat.
Skall elevintresset eller vinsten sättas i förarsätet?
Efter Arbetet 