Ulf Kristerssons första veckor som moderat partiledare är i ett perspektiv av opinionssiffror en succé. Utifrån perspektivet ”klara besked om SD” är det dimmigare än någonsin.
Hans företrädare Anna Kinberg Batra öppnade dörren för samtal med SD och därmed var vägen mot höstens avgång påbörjad. Kristerssons inställning till SD är lite mer diffus.
Daniel Swedin hänvisar i AB till en intervju Kristersson gjort i DN. Kristerssons plan är att använda SD för att ta makten i den fromma förhoppningen att SD skall släppa igenom hans politik utan att få något i utbyte.
Det är inte så lite naivt. Ingen kan väl på allvar tro att Jimmie Åkesson – eller hans väljare – kommer nöja sig med att vara dörrmatta åt en regering som inte tänker förhandla eller köpslå. AB
SDs partisekreterare Mattias Karlsson bekräftar Swedins tes.
– Kristersson räknar kallt med att vi i alla lägen kommer att stödja hans politik, det kommer vi naturligtvis inte att göra, säger gruppledaren Mattias Karlsson (SD). AB
I en helt annan del av den politiska sfären hade Liberalerna ett seminarium där de diskuterade Nils Edén, partiledare för Liberala samlingspartiet och statsminister i en koalitionsregering med Socialdemokraterna under perioden 1917-1920. Expressens Torbjörn Nilsson var på plats och hörde Jan Björklund göra uttalanden som borde får Ulf Kristersson att skruva på sig.
– Vad jag försöker säga är att jag kände och var under alliansregeringen kritisk till samarbete med sverigedemokrater, och det var hela alliansen. Nu har moderaterna ändrat sig. Det beskedet kommer förändra hela den svenska politiken. Det är väldigt avgörande.
Mm, nickade veteranerna.
– Den öppenhet som Edén hade mot socialdemokratin, det kan vara så att vi står inför det nu. Men vi är många, jag är en sådan, som är väldigt fast i de gamla konflikterna som präglat efterkrigstiden. Vi behöver tid att smälta det här. Expressen
Torbjörn Hållö, ekonom på LO sammanfattade på Twitter Ulf Kristerssons dilemma, eller trilemma, som han kallar det, genom en enkel triangel.
Såväl Annie Lööf som Jan Björklund var väldigt klara med att de inte likt Anna Kinberg Batra var beredda att sätta sig i en regering som är beroende av ett aktivt stöd från SD. Kristersson verkar bortse från sambanden i Hållös triangel, men det är inte ett synsätt som delas av vare sig Lööf eller Björklund.
17-19 november har Liberalerna landsmöte, två av de liberala ledamöterna i riksdagen, Mattias Sunden och Per-Åke Fredriksson har lagt en motion där de kräver att L lämnar alliansen. Kravet kommer inte från en djup önskan att gå från batongliberal till socialliberal utan från en insikt om att dagens politiska spelplan kräver nya konstellationer för att nå önskat resultat.
Den liberala partistyrelsens svar ger en tydlig signal till såväl Kristersson som väljarna var partiet står.
Om de rödgröna partierna blir större än alliansen uppstår samma situation som hösten 2014 på nytt. I det läget ska decemberöverenskommelsen inte återupprepas, och Alliansen ska inte förhandla med Sverigedemokraterna. Då återstår blocköverskridande samverkan. Liberalernas kongresshandlingar
Ulf Kristerssons låsning vid Alliansen är enkel att förstå. Den är hans enda chans att få tillgång till hörnrummet på Rosenbad och för det är han villig att ge sig in ett chickenrace med Jimmie Åkesson. Men han måste hantera Hållös Trilemma.
Efter Arbetet 