Regeringen och vänsterpartiet har gjort en överenskommelse om begränsningar av vinster i välfärden. Enligt uppgifter i ekot kommer en proposition att landa på riksdagens bord någon gång i vår. Jag tycker att det bra att regeringen äntligen kommer till skott i frågan, men reaktionerna från såväl höger som vänster är rätt lustiga.
Från vänster triumferas det. ”Äntligen skall välfärdens pengar användas till välfärd och inte exporteras till skatteparadis”. Från den högra sidan av det politiska fältet målas rena ragnaröken upp. Skolan kommer att krackelera och sjukvården kommer att raderas ut.
Om det hade varit så att regeringen hade haft majoritet i riksdagen för förslaget hade jag förstått reaktionerna, men så är inte fallet. De fyra borgerliga partierna har tillsammans med SD en stabil majoritet för att fälla förslaget, vilket samtliga aktörer i debatten mycket väl vet. Högern vet att de kommer att vinna, deras logiska reaktion borde vara en gäspning och vänstern borde inte fira ett kommande nederlag.
Frågan om vinster i välfärden är trots sin skenbara enkelhet komplex. Ett otal undersökningar har visat att en majoritet av väljarna är emot vinster i välfärden, men hittills har detta motstånd inte resulterat i några märkbara väljarströmmar över blockgränserna. En artikel i bloggen Opinionsläget från 2016 visar paradoxen.
”I nästa steg frågade intervjuarna hur viktigt det är, på en 5-gradig skala från inte alls viktigt till mycket viktigt, att det införs förbud mot vinstutdelning för företag som bedriver verksamhet inom skola, vård och omsorg.
32 procent uppger det är mycket viktigt och ytterligare 24 procent att det är ganska viktigt, totalt 56 procent, dvs. ungefär samma nivå som i SOM-institutets mätserie.
Samtidigt svarar 41 procent respektive 32 procent, totalt 73 procent, att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att kunna välja vårdcentral, skola eller äldreboende från såväl privata företag som kommuner eller landsting.”
Det finns alltså betydande väljargrupper som tycker att det är viktigt att förbjuda vinstutdelning, och som samtidigt tycker att det är viktigt att kunna välja mellan både privata och offentliga utförare. Opinionsläget
Jag tycker att det är rätt av regeringen att lägga fram en proposition i vår, även om den med all sannolikhet kommer att röstas ner. Jag tycker att frågan hör hemma i valrörelsen, även om jag är osäker på om den kommer att dra några större mängder röster över blockgränsen.
Det intressanta är dock högerns reaktioner. De vet att de kommer att vinna, så varför dessa övertoner?
Vad är de rädda för?