Lex Laval rivs äntligen upp. Lagen infördes 2010 av regeringen Reinfeldt efter att EU-domstolen slagit fast att Byggnads inte hade rätt att ta till stridsåtgärder mot ett lettiskt företag i Vaxholm. Resultatet av lagen har varit att kollektivavtalet på byggmarknaden i princip varit satt ur spel och dumpning av löner och andra arbetsvillkor har varit legio.
Sverige har inga minimilöner, utan villkoren på arbetsmarknaden definieras i kollektivavtal, där parterna har all rätt att ta till stridsåtgärder för att hävda sin rätt. Lex Laval vred vapnen ur fackens händer och arbetsgivarna kunde med Regeringen Reinfeldts goda minne göra som de behagade.
Vissa borgerliga debattörer hävdar att detta handlar om invandring, vilket är helt fel. Det handlar om att på svensk arbetsmarknad gäller svenska löner och svenska arbetsvillkor oavsett om den anställde är född i Sverige, invandrad eller jobbar här tillfälligt.
Det är tragiskt, men inte helt oväntat, att liberala debattörer använder utnyttjande av invandrad arbetskraft som en murbräcka mot de svenska fackföreningarna och de svenska avtalen.
Efter Arbetet 