Månaden april bjuder som traditionen bär på omväxlande väder och som vanligt de år det är dags att teckna avtal på svensk arbetsmarknad bjuds vi även på enorma övertoner från Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer. Detta år är det Besöksnäringens arbetsgivarorganisation Visita som leder orkestern.
”HRF:s varsel är ett hot mot svensk ekonomi” trumpetar Visita ut. ”De vill sätta den svenska modellen ur spel” brölar de vidare.
Vad har då HRF gjort för att förtjäna denna bannbulla? De har som facklig organisation kommunicerat med sina medlemmar, formulerat avtalskrav och när förhandlingarna gått i stå lägger de ett rätt milt varsel för att få fart på förhandlingarna.
− Vi måste uppnå jämställda löner och då är en låglönesatsning helt nödvändig, säger Malin Ackholt, förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket (HRF).
Hotell och restaurangfacket gör sitt jobb och arbetsgivarna går amok. Förhandlingar och konfliktvarsel är en omistlig och självklar del av den svenska kollektivavtalsmodellen. Det borde Visita veta.
De borde också inse att samtliga LO-förbund kommer att ställa sig bakom HRF.
– Om arbetsgivarna skulle få igenom sina krav skulle det hindra målet om att uppnå jämställda löner. Det kan vi inte acceptera. Därför backar hela LO Hotell- och restaurangfackets varsel.
Kraven från HRF är mer än rimliga. Visita bör tagga ner några hack och sätta sig och förhandla istället för att spela upprörda.
Å andra sidan är inte så konstigt att Visita agerar som de gör. Svenskt Näringsliv anser på fullt allvar att LO ska agera mot ett medlemsförbund som de facto fullgör sin uppgift. De kan orera om ”det heliga märket” bäst de vill, men faktum är att avtalen skrivs förbundsvis. En gång i tiden förhandlade LO direkt med Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, för hela LO-området. Den samordningen försvann därför att SAF ville ha förbundsvisa förhandlingar utan samordning och vägrade förhandla med LO.
Arbetsgivarsidan har fått vad de önskade sig.
Efter Arbetet 