Almedalsveckan är igång, vilket innebär julafton för opinionsinstituten. Mätningar till stöd för olika särintressen och åsikter kommer att stå som spön i backen. Idag nås vi av nyheten om en mätning som säger oss att en majoritet, närmare bestämt 64 procent av de tillfrågade, ”värnar det fria skolvalet”. Den är beställd av ett lite udda särintresse, nämligen en av den fria journalistikens främsta banerförare, SVT Nyheter.

Det svårt att förstå varför SVT ägnar sig åt den här sortens grävande journalistik, inte minst eftersom såväl frågor som svar tenderar att bli fyrkantiga och lämna de problematiserande frågorna och svaren vid sidan om.

Vill man problematisera måste det först konstateras att något fritt skolval egentligen inte existerar. Man kan fritt välja glass eller bilmärke. Begränsningen, inte minst när det gäller val av bil, ligger i vad man har i plånboken och det kan förstås vara rätt lång leveranstid på vissa bilar. Men i princip är valet fritt.

Det ”fria skolvalet” är mer komplicerat. Man kan förstås välja skola, om man med det menar att man kan framföra önskemål om vilken skola man vill gå i. Men alla får inte gå i den skola de önskar gå i. Det händer till och med att skolor väljer bort elever, fast det viktigaste skälet är förstås att antalet platser på varje skola är begränsat. Ganska många föräldrar/elever gör inget val alls. Varför inte? Se där något för grävande journalister att ta tag i!

Om alla elever skulle få sina förstahandsval tillgodosedda, skulle det behöva finnas en betydande överkapacitet och platser skulle stå tomma. I Stockholm var andelen som inte fick sitt förstahandsval tillgodosett 21 procent 2014 och den beräknades då komma att växa. Har andelen vuxit och i så fall varför? Ännu en fråga att ta tag i!

Självklart ska föräldrar och elever ha möjlighet att ”välja” skola och utbildningsinriktning. Lite förvånande är det att majoriteten till stöd för den möjligheten inte är större än 64 procent. Vilket möjligen beror på att många, när frågan ställs, tror att man tar ställning till det fria skolvalet, som det ser ut i dagens svenska skolsystem. Som för övrigt är extremt i ett internationellt perspektiv. Här har marknadshärmandet gått helt över styr och riskkapitalister och vinstjagande bolag tillåts leka skola. Här råder nära nog fri dragningsrätt på skattemedel.

Men möjligheten att välja skola inte bara kan organiseras inom ramen för ett allmänt demokratiskt skolsystem, där aktiebolag och vinstintressen hålls borta. Det skulle dessutom kunna bli friare val, baserade på saklig information om olika skolor, pedagogiska inriktningar och utbildningsvägar, istället för på reklam från konkurrerande skolor.

Bo Bernhardsson/Efter Arbetet