Socialdemokraterna, med statsminister Stefan Löfven i spetsen, har höjt tonläget i kritiken av premiereservdelen av pensionssystemet. ”Ingen ska riskera att bli lurad i det allmänna pensionssystemet”, sa Löfven nyligen i en intervju i Privata affärer. Tidigare och i andra sammanhang har både han och finansminister Magdalena Andersson öppnat för att helt avskaffa PPM. Det höjda tonläget, ska ses mot bakgrund av upprepade skandaler, nu senast i och kring fondbolagen Falcon Funds och Allra, och att socialdemokratin aldrig varit tillskyndare av premiereserven.

Systemet som det ser ut inbjuder till lurendrejerier och rent kriminell verksamhet. Mikael Nyman, chefredaktör för tidningen och affärsnyhetsbrevet Pensionsnyheterna, säger i ett inslag i senare delen av Ekots lördagsintervju förliden lördag, att det är ”alldeles för lätt” att ”stjäla” eller ”berika sig”. Och Nyman förklarar eländet med att det är en ”väldigt naiv konstruktion”.

Det stora antalet fonder, runt 850 stycken, gör denna spelmarknad fullkomligt oöverblickbar. Den ”vanlige” löntagaren har vare sig tid, kunskap eller intresse att ägna sig åt placeringsverksamheten, utan överlåter med varm hand uppgiften till någon annan, givetvis med förhoppningen att få så bra avkastning, pension, som möjligt. Vilket skapat ett Klondyke för diverse mer eller mindre seriösa fondbolag.

Vad kan då göras för att bringa ordning i premiereservdelen av pensionssystemet?

Man kan begränsa den till ett mindre antal statliga eller statligt upphandlade fonder.

Man kan göra det lättare att återvända till det statliga alternativet AP7 Såfa, som inte bara är lugnast att spara i utan också ger bättre avkastning.

Man kan ge tillträde bara för fondbolag som har merparten av sina kunder utanför PPM. Som det idag ser ut har många av dem inga andra kunder, de har bildats för att just agera i PPM-systemet, ofta för att de vet att de kan skära guld med täljknivar.

Man kan sätta en gräns för avgifterna.

Och så vidare.

Den sortens reformer är ett minimum för att uppnå något som liknar anständighet. Men egentligen är hela premiereserven feltänkt. Själva idén är ju att många pensionssparare ska bli ”lurade”, i alla händelser förlorare, samtidigt som andra ska stå där som vinnare. Det är alltså inte bara tänkbart, utan faktiskt meningen, att två personer med samma yrke – industriarbetare, undersköterskor eller lärare – med samma lön och samma intjänandetid, när de blir pensionärer står där med pensioner som skiljer tusenlappar i månaden. Därför att de haft tur respektive otur att satsa på fel fond.

I min värld är det direkt oanständigt att ha ett kasino inbyggt i det allmänna pensionssystemet. I den borgerliga föreställningsvärlden kallas det valfrihet. Medan det i själva verket är ett kasino, som liksom andra kasinon också utvecklat en organiserad röveriverksamhet.

Vill man spela på kasinot, så bör får man göra det, men inte i och sanktionerat av det allmänna pensionssystemet. Premiereservdelen bör helt fasas ut, även om jag inser svårigheterna med en sådan målsättning, givet att det är mer eller mindre konsensus som gäller när förändringar av pensionssystemet ska göras.

Fondbolagslobbyn slåss naturligtvis med näbbar och klor mot såväl en utfasning som mot radikala begränsningar i systemet. Detta med stöd av de borgerliga partierna.  Men ingenting hindrar Socialdemokraterna som parti att frigöra sig från kompromissen och bedriva målmedveten opinionsbildning med sikte på att så fort möjligt helt avskaffa PPM. Det är tvärtom ett utmärkt sätt att profilera alternativen i svensk politik, en investering i framtiden.