I helgen svors Donald Trump in som USA:s president nummer 45. Som sed är avhölls ceremonin utanför kongressbyggnaden i Washington DC framför en skara människor. Den dominerande frågan efteråt var inte så mycket vad Trump sa, eller inte sa, utan en märklig debatt om åskådarantalet.
Media konstaterade att det inte var lika mycket folk som tittade på Trump som på Obama 2009 och den nyvalde president Trump går i taket. Det var minsann mest folk på hans ceremoni. Han skickar ut sin presstalesman för att verkligen understryka saken.
Trumps pressekreterare Sean Spicer var på bistert humör när han kommenterade saken.
– Det här var den största publik som någonsin bevittnat en installation. Punkt!
Han tillade att ”ingen har några siffror”.
Senare förklarade presidentrådgivaren Kellyanne Conway i en intervju med NBC att det Sean Spicer talat om var ”alternativa fakta”. Aftonbladet
I denna soppa finns ett antal absurditeter. Att Conway förklarar en ren och skär lögn med att det var alternativa fakta är sanslöst, men det mest absurda är att Trump och hans team bryr sig. Varför är det viktigt för honom att hävda att det var fler folk på hans installation än på Obamas?
Oavsett vad världen tycker är Donald Trump vald till USA:s president för de kommande fyra åren. Han ska inleda det viktigaste jobb ha har haft i sitt liv och vad väljer han att ägna energi åt? Han tar strid om publiksiffran på installationsceremonin.
Vad händer när han ska inviga någon baseballmatch genom att kasta första bollen? Kommer han att hävda att ”detta var den hårdaste fastball världen har skådat”?
USA har valt en president som genom att bry sig om småsaker visar att han har ett gigantiskt bekräftelsebehov. Det luktar mindervärdeskomplex lång väg.
Efter Arbetet 