Taktisk ursäkt av SD

DEBATT. Efter en veckas avslöjanden om Sverigedemokraternas interna jargong bad partiledaren Jimmie åkesson om ursäkt. Men bara för nidvisan om mordet på Olof Palme: ”Så här i efterhand, när man hör inspelningen, inser man naturligtvis att sången var olämplig. Och att tonen och framförallt vissa strofer tagna ur sitt sammanhang, kan framstå som mycket upprörande, inte minst för dem som minns personen Olof Palme med värme…”
Ursäkten säger en del om SD:s prioriteringar.
Här har nu avslöjats att rasistiska kommentarer får flöda fritt inom partiet och att företrädare för partiet dragit rasistiska skämt och sjungit nazistiska kampsånger.
Det finns med andra ord en hel del annat att be om ursäkt för.
Men det har man inte gjort.
Antagligen för att SD inte ser problemet med de rasistiska uttalandena. Därför utgår de från att deras väljare är lika blinda för rasismen som de själva.
Olof Palme däremot är en annan sak. I det antiröda SD har internationalisten Palme varit ett av de stora hatobjekten. 1996 konstaterade exempelvis dåvarande partistyrelseledamoten Jimmy Windeskog att mordet på Palme var ”ett naturligt resultat av det samhällsklimat Palme skapade”.

Sådana utspel har Sverigedemokraterna inte råd med i dag. Partiledningen vet att partiets framgångar delvis hänger på i vilken utsträckning det lyckas etablera sig som ett seriöst alternativ för den svenska arbetarklassen.
Att skråla med i nidvisor om mordet på Olof Palme lär knappast stärka partiets position.
Daniel Poohl
chefredaktör för Expo

Skribent: Daniel Poohl