Israelerna har vid valurnorna nu gjort det som palestinierna gjorde i januari 2006. De har röstat fram en majoritet av politiker som inte erkänner den andra sidans rätt till en egen stat och som inte vill byta land mot fred.

Hamas valseger då möttes av ekonomisk bojkott och en politisk isolering som pågår in till denna dag. Den palestinska valproceduren var oklanderligt korrekt och i själva verket lika demokratisk som tisdagens val i Israel. Men utgången blev alltså i bägge fallen lika nedslående för dem som förordar ett erkännande av den andra sidans rätt till existens.

Dimmorna har skingrats kring vilka ledare och vilka idéer som nu härskar. På den punkten har alltså sikten klarnat, också när det gäller Israel.
är det någon som efter detta valresultat kommer att föreslå politisk isolering av Israel eller tvinga den nya majoriteten i Knesset att villkorslöst erkänna Palestinas existens inom säkra och erkända gränser som villkor för en dialog?

Naturligtvis inte. Det vore huvudlös politik. Samma huvudlösa politik som styrt bojkotten av Hamas. Och facit av en sådan politik känner vi redan. Senast i Gaza där över 1200 människor, de flesta civila, dog i vad som i efterhand främst kan karakteriseras som en uppvisning av det israeliska ”fredslägret” i skoningslös säkerhetspolitik inför det stundande valet.

I Israel och på den palestinska sidan har alltså tvåstatsanhängarna försatts i minoritet. I majoritetslägren finns klara inslag av hypernationalistiska krafter med omisskännliga rasistiska budskap. Skulle världen stirra sig blind på vad Hamas och Islamska Jihad eller Likud och det fascistoida antiarabiska Yisrael Beiteinu säger är fortsatta krig och hårdnande ockupation det enda framtidsperspektivet.

Men en ny faktor gör sig gällande från och med nu. Den faktorn heter Barack Obama. USA:s nye president har tydligt gjort klart att han kommer att arbeta hårt för en tvåstatslösning. Han har också klargjort att han inte kommer att göra sig själv till gisslan hos Likuds och den israeliska bosättarhögerns anhängare i USA.

Av vad han hittills hunnit säga och göra har framgått att han också ser den israelisk-palestinska konflikten som en del av ett större problemkomplex i Mellanöstern där framför allt Iran har en nyckelroll. Inte som ett presumtivt bombmål i en nära framtid utan som samtalspartner. Hans utsträckta hand till Iran har redan mottagits med viss välvilja.

Den tydliga omprövningen av USA:s utrikespolitik i Mellanöstern krymper utrymmet för krigshetsare och paranoiker också i Israel.
Om Obama orkar stå emot den oförsonliga israellobby i amerikansk politik, som tragiskt nog gjort bosättarhögerns sak till sin utan att därför vara representativ för en amerikansk-judisk opinion, så återstår ändå för israeler och palestinier att fatta de avgörande besluten.

Nu propageras en nationell självmordspolitik av ledarna för bägge folken. En sådan är naturligtvis i längden inte förenlig med vare sig de berörda folkens intressen eller USA:s och övriga världens akuta behov av en rättvis och säker uppgörelse.

Tidigare publicerad i Skånska Dagbladet

Skribent: Håkan Hermansson