Ernst-Hugo får nytt liv

KULTUR. Den 28 december väcks Ernst-Hugo Järegård till liv igen för en timma. Då visas dokumentären om hans liv och gärning på SVT. Efter Arbetet har pratat med regissören Erik Bäfving.
Hej Erik, berätta om filmen!
– Det är en dokumentärfilm om Ernst-Hugo. Jag har grävt i SVT:s arkiv från 1956 fram till 1998, vilket innehåller hundratals klipp med honom. Jag plockade ut det jag själv tyckte om och det han blivit mest känd för. I väntan på Godot, Riket och Skånska mord, till exempel. Sedan har jag intervjuat dem som stod honom närmst, hans fru Karin Järegård och Lars von Trier, som är en av få som verkar ha kommit honom nära. Han var en mycket privat person, men han och von Trier hade samma fobier, de var lika rädda för att dö.
Varför ville du göra film om Ernst-Hugo?
– Jag blev tillfråga i början av året och tackade ja. Jag har alltid gillat honom och vuxit upp med honom. Han var en intressant person.
Vilken bild av Ernst-Hugo växer fram i din film?
– Han var en oerhört komplex och mångsidig person. Jag inriktade mig på hans enorma uttrycksbehov, han hade en närmast desperat vilja att uttrycka sig. För honom handlade det om liv eller död, så viktigt var det. Men filmen ger inget svar på vad detta behov kom ifrån, det skulle vara för enkelt.
Har din egen bild av honom förändrats?
– Jag var inte medveten om hans mörka sida. Hans fru berättar i filmen att han vaknade varje natt klockan fyra och skrek, så mycket ångest hade han. Han hade ständiga mardrömmar och sömnproblem. Jag hade sett honom som en komisk och rolig människa, men min första version av filmen blev mycket tyngre än jag väntat mig. Sedan fick jag lägga till det komiska, han hade allt inom sig.
Vad har varit roligast med projektet?
– Det var väldigt roligt att titta igenom allt. Att se honom igen. Han dominerade svenskt kulturliv under en lång period, han fanns överallt. Sedan dog han så plötsligt. Det var kul att bli påmind om hur fantastiskt bra han var. Sedan var han ju oförskämd och dryg också, men man förlåter honom för allt.
Linnea Nilsson
Efter Arbetet

Skribent: Linnea Nilsson