KORT SAGT. Globaliseringen är det mest fantastiska som hänt mänskligheten, utropade Lars Leijonborg vid Globaliseringsrådets första sammanträde. Jag antar att han menar vad han säger och noterar att han därmed placerar Jesus längre ned på listan över dem/det som påverkat mänskligheten positivt. Ett inte alldeles okontroversiellt uttalande av en frikyrkans man. Det lämnar jag emellertid därhän.

Intressantare är att fundera över hur det kommer sig att begreppet globalisering införts i samhällsdebatten. Tidigare sa man nämligen internationalisering, när man ville beskriva framtiden i ett vidare perspektiv. Och de båda begreppen är inte synonyma.

Internationell betyder ”mellan nationer”, inte över nationer. Globalisering har däremot just ett ovanifrånperspektiv. Det antyder maktutövning eller i varje fall en maktrelation. Länder inordnas i en globaliserad värld, medan de samverkar i den internationaliserade. De som är an-gelägna om ett demokratiskt inflytande för breda folklager kanske borde akta sig för den leijonborgska entusiasmen och i stället fortsätta att hävda vikten av internationalisering. Dessutom ska man se upp för ministrar som framträder som hejaklacksledare.

Skribent: Bengt Göransson