KRÖNIKA. Nyss anländ till Egypten för ett par månaders studier, läser jag tidningen Al-Ahram för att hänga med i vad som händer här.
En artikel som fångade mitt intresse idag handlar om huruvida sjuksköterskorna på sjukhusen ska tillåtas bära niqab, alltså den klädsel som täcker hela ansiktet, och endast lämnar en springa för ögonen. Dessutom bärs handskar, till skillnad från (som jag har förstått det) vanlig hijab, som tillåter kvinnor att visa händer, fötter och ansikte, men där de måste täcka håret.

Problemen med heltäckande niqab på sjukhusen är flera – både säkerhetsmässiga (man kan inte veta vem som döljer sig under slöjan), hygieniska (handskarna som inte desinficeras mellan varje patientkontakt) och dessutom kontakten med patienten (som alltså bara kan se ett tält, med nät för ögonen). Man har försökt lösa i alla fall det första problemet genom att sjuksköterskorna skulle visa sitt ansikte för en kvinnlig säkerhetsvakt varje gång de går in i ett rum, men det blev för stora praktiska problem.
Nu har ansvarig minister aviserat att han vill utreda om det går att förbjuda niqab på sjukhusen, vilket kan bli tricky eftersom Egyptens Högsta Domstol tidigare slagit fast att kvinnor inte kan diskrimineras på grund av den klädsel de väljer att ha. Nu skulle de visserligen inte få sparken, utan i så fall omplaceras till administrativa tjänster, samtidigt som en enhetlig sjuksköterskeuniform tas fram.

Det är en intressant fråga. Inte minst om man ser till vissa länder – som Turkiet – där kvinnor inte får bära slöja i någon offentlig miljö. Det tycker jag är minst lika galet. Men det här egyptiska resonemanget tror jag att jag köper rakt av. Klart att jag som patient måste kunna känna en kontakt med den som behandlar mig. Det är ganska otäckt hur lite mänsklig kontakt man får med en kvinna som är helt täckt på detta sätt – du har ingen aning om hur hennes ansiktsuttryck är och du kan inte få ordentlig ögonkontakt. Det är vettiga skäl, liksom såklart hygienen, även om det borde gå att lösa.

Problemet har även aktualiserats i Sverige om jag minns rätt, med två skolelever som ville bära niqab. Där är problemen liknande – läraren kan inte var säker på vem som döljer sig under slöjan, och kan inte heller vara säker på att flickan följer med och förstår undervisningen.
Men att som i Turkiet förbjuda slöja på offentliga poster, eller i Frankrike som i skolan tycker jag är att gå alldeles för långt. Sen kan man tycka vad man vill om religiösa uttryck som ålägger kvinnor att klä sig sedligt för att männen inte ska bli frestade (hur vore det med skygglappar eller ögonbindel för dem istället). Men förbud är definitivt ingen lösning på det.

Skribent: Hanna Finmo