Det är framför allt de som är långtidssjuka och ungdomar med otrygga anställningar som har lämnat Handels i Malmö.
– Det är sorgligt att det är de som bäst behöver facket som har gått ur, säger Gunilla Johansson, förste ombudsman på Handels avdelning 1.

– Men det är politik. Det märks på alla andra beslut som alliansen genomfört. Allt verkar leda till försämringar för dem som redan har det svårt och förbättringar för dem som har det gott ställt.
– Man blir förbannad. Vi får dagligen samtal hit från medlemmar som säger att de återkommer när de får bättre ekonomi, tryggare anställning eller fler timmar.

Fel politik
– Så det är inte medlemskapet det är fel på utan politiken. Den borgerliga regeringen vill försvaga facket och man bryr sig inte om att det är enskilda människor som drabbas.
Gunilla Johansson föser undan en hög papper från sitt besöksbord på expeditionen på Kirseberg i Malmö.
Det är listor med namn på dem som ställer upp som strejkvakter utanför Videomix i Landskrona. Konflikten handlar om att arbetsgivaren vägrar teckna kollektivavtal och inte betalar ut ob-ersättning för kvällar och helger.
– Vi träffar många ungdomar utanför Videomix och de blir väldigt positiva när vi berättar om Handels och vad ett kollektivavtal är. Information är verkligen a och o.
Handels pekas ut som ett av de förbund som förlorat flest medlemmar sedan regeringen höjde avgiften till a-kassan och slopade skattereduktionen för medlemsavgiften. Ungefär 8 procent har slutat i snitt, i Malmö drygt tusen personer. Nu är cirka 13.000 handelsanställda organiserade i avdelning 1.
En del medlemmar har också försvunnit till andra sidan sundet och jobb i danska butiker.
– Vi samarbetar med danska Handels och har en överenskommelse att de ska hjälpa våra medlemmar tillrätta i Danmark, men efter tre månader så ska de gå över till det danska facket, berättar Gunilla Johansson.

Expansiv handel
Handeln spås en lysande framtid med fortsatt högt tryck på nyetableringar i södra Skåne och det finns risk för att arbetskraften inte kommer att räcka till.
– Det kan bli hård strid om arbetskraften och då tvingas arbetsgivarna att erbjuda bättre arbetsvillkor, till exempel bättre arbetsmiljö och större möjligheter för de anställda att påverka sina arbetstider.
– Men det gäller naturligtvis för oss att fånga upp alla nyanställda och erbjuda dem medlemskap. Vi måste bli bättre på att informera om facket, säger hon.
Olika former av uppsökerier då facket besöker arbetsplatser och värvar medlemmar, ingår redan i den ordinarie verksamheten. Dessutom jobbar avdelningens ungdomsgrupp kontinuerligt med uppsökerier bland unga anställda och skolelever.
– Ungdomar ifrågasätter mer och det är jättebra. Man ska veta vad det är man betalar för när man blir medlem, säger Gunilla Johansson.

Centrumombud
Handels har också utökat servicen till medlemmar som jobbar på köpcentrum i Malmö med omnejd. De har tillgång till egna så kallade centrumombud, som på plats hjälper till att informera om de anställdas skyldigheter och rättigheter.
– Men vi ska jobba mer målmedvetet med nyetableringar, säger Gunilla Johansson. Vi ska ta kontakt med arbetsgivarna i ett tidigt stadium och se till så att vi får träffa personalen direkt.
– Det är också angeläget att vi ringar in de arbetsgivare som erbjuder otrygga anställningar, tillfälliga tjänster eller för få arbetstimmar.

Ofrivillig deltid
Deltidsanställningarna är ett stort problem för Handels, som länge drivit frågan om laglig rätt till heltid. Många medlemmar kan inte försörja sig på sin anställning och det är svårare för
Handels att rekrytera medlemmar bland deltidare.
Hitintills har många deltidsanställda kunnat stämpla på deltid, men det är en möjlighet som stramas åt vid årsskiftet. Då skärps reglerna i arbetslöshetskassan.
– Det är en ren katastrof för våra medlemmar, säger Gunilla Johansson.
– Hela branschen är uppbyggd på deltidsanställda och nu ändrar regeringen reglerna utan att stärka de anställdas rätt till fler timmar. Hur ska de försörja sig? undrar hon retoriskt och tillägger:
– Återigen drabbar den borgerliga regeringens beslut dem som har det tuffast att få ihop vardagen.

Kvinnofråga
Deltidsanställningarna i handeln är en kvinnofråga. Det är vanligare med deltidsanställningar i de butiker där många kvinnor arbetar. På typiskt manliga arbetsplatser, till exempel elektronikhandeln, erbjuds oftast heltid.
– Det är en jämställdhetsfråga. Om vi vill ha ett jämställt samhälle måste vi lösa deltidsproblematiken.

Erika Åberg Johansson
Tidigare publicerad i Efter Arbetet nr 3 2007 (Pappersutgåvan)

Skribent: Erika Åberg Johansson