RÖDE ORM. Regeringen vill sälja ut statligt ägda företag för att så fort som möjligt amortera bort utlandsskulden. Det kan uppfattas som ett sympatiskt ansvarstagande eftersom merparten av skulden uppstod under de tre åren i början på 90-talet då borgarna förra gången hade makten.
En av de få som är kvar från den tiden är finansmarknadsminister Mats Odell. Han och den borgerliga regeringen anser att staten inte ska äga något som privata intressen kan driva bättre.

De företag som nu ska säljas är bostadslånebolaget SBAB (beräknat värde: 7 miljarder), fastighetsbolaget Wasakronan (30 miljarder), Nordea (statens andel är värd 58 miljarder), Telia Sonera (statens andel är värd 93 miljarder) och Stockholmsbörsen OMX (2,4 miljarder).
Det svenska ägandet i flygbolaget SAS skulle också säljas, men bolaget togs bort från listan när det blev känt att norska staten var intresserad av att köpa den svenska andelen. Plötsligt blev det svårt att förklara. Privatiseringen kunde ju bli en socialisering fast genomförd av regeringen hos ett (broder)folk.

Försäljningen av Stockholms-börsen är inte lika kontroversiell. Här finns inte norska staten bland spekulanterna. Det är två andra oljeländer, feodala diktaturer, Qatar och Dubai, som slåss om att få förstatliga den svenska marknadsplatsen.
Ett spännande test på svensk fördomsfrihet uppstår om norska Telenor ställer sig i kön för att köpa makten över Telia, det gamla hederliga Televerket. Kanske blir det då Mats Odell som får kapitulera inför ”den sista Sovjet-staten”?

Och när Skånes bönder är oroliga för hur det ska gå med deras starka historiska koppling med det statliga succéföretaget Vin & Sprit så är det till Odell de ska vända sig med sina protester. För att Absolut Vodka – ett av världens starkaste varumärken – ska rinna till i den hypermoderna produktionsanläggningen i Åhus behövs en miljon ton vete som odlas på
13 000 hektar åkermark av 500 svenska bönder. Åtskilliga arbetsplatser står på spel.
Vin & Sprit beräknas vara värt 35–50 miljarder. Vinst: 1,6 miljarder, varav 80 procent kommer från Absolut.

Mats Odell har, efter förödande kritik från Finansinspektionen, tvingats göra sig av med de handplockade medarbetare som skulle genomföra försäljningen av de statliga företagen.. Han vadar nu i skiten efter Carnegie-härvan och är fullständigt försvarslös inför de lobbyattacker som stundar. Det multinationella alkholkapitalet har kallat in sina tungviktare, de som har pondus och kontaktnät. Vår förre statsminister Göran Persson är en av dem.

Göran tillhör ju numera en av de ca 100 medarbetarna på ett av Skandinaviens största lobbyföretag, JKL. Först på plats var hans förra pressekreterare Anna Helsén, och hon rekryterade sin gamle chef till den nya arbetsplatsen.
Anna Helsén ringde i somras upp oppositionsrådet Heléne Fritzon (s) i Kristianstad/Åhus för att få till stånd ett möte. Det gällde att jämna väg, dämpa politiska protester, inför ett bud från världens största spritkoncern, brittiska Diageo. Spritjätten äger också Absoluts värsta konkurrent vodkan Smirnoff.
I Åhus och Kristianstad är kampen mot utförsäljningen en hjärtefråga som går rakt över partigränserna, och enligt Aftonbladet blev Heléne Fritzon både förvånad och illa till mods. Detta hade hon inte väntat av sin gamle partiledare.

Chefen för JKL Sverige, Perssons nye chef, heter Anders Lindberg. Han har, enligt Resumé, åtagit sig att hjälpa det USA-baserade alkoholkonglomeratet Fortune Brands att köpa Absolut. Fortune äger bl.a. whiskyn Jim Bean.
Anders Lindberg anses ha stor övertalningsförmåga och han umgås sedan många år även på fritiden med Mats Odell. Han borde vara perfekt lobbyist i sammanhanget, men anses spelat bort korten. Det var nämligen han som drog in Odell i Carnegie-träsket.

Ett annat internationellt spritföretag är franska Bacardi-Martin. Som svenska lobbyister har fransoserna valt den moderata kampanjorganisationen Kreab, som fram till regeringsskiftet hade utrikesminister Carl Bildt som styrelseordförande.

Men den viktigaste lobbyisten i den här härvan heter Claes Dahlbäck. Han har under praktiskt tagit hela sitt arbetsliv funnits i centrum av Wallenberg-sfären. Bland annat var han under många år chef för familjens maktbolag Investor, som redan äger huvuddelen av de röststarka A-aktierna på Stockholms-börsen. I fjorton år var Dahlbäck styrelseordförande i Vin & Sprit. Han rekryterades för övrigt till uppgiften av sin gamle klasskamrat, förre finansministern Erik Åsbrink (s). Nyligen avgick Dahlbäck och lät meddela: ”Jag tycker inte att staten ska äga sådana här bolag.”

Där snapsen går in, går vettet ut, som det heter.

Mycket snart stod det också klart att Investor tillsammans med wallenbergarnas riskbolag EQT var mycket intresserade av att äga Vin & Sprit.

Absolut Vodka är en närmast otrolig succéhistoria. Carl Hamilton har skrivit en hel bok om hur det gick till. I Aftonbladet berättade han för en tid sedan:
”Det gällde att få den amerikanska medelklassen att dricka Renat. Svårigheten i uppgiften ligger någonstans i nivå med om Östers IF skulle ta sikte på att vinna Champions League tio år i rad. V & S lyckades. Och inte bara lyckades, de skrev om reklamhistorien, de skrev om läroboken för hur man lanserar nya konsumentprodukter, medan de byggde en rörelse med svindlande vinstmarginaler som varje år dragit in miljarder till statskassan. Detta uppiggande företagsäventyr inträffade under en period när det riktiga – det privata – svenska näringslivet var komplett ointresserat av konsumentprodukter, av varumärkesbyggande eller av reklam. Om detta är ett exempel på att staten är en dålig ägare, kan man bara säga, ge oss genast fler så usla bolag.”

Fredagen den 12 oktober kunde man på nyhetsplats läsa följande rubrik i Dagens Nyheter:
”En lysande idé att låta Wallenberg köpa Vin & Sprit”.

Så då återstår väl bara en sak, att övertyga ett tvehågset folk om varför det är så viktigt att sälja ut en juvel som så många jätten-glufs-glufsar gärna vill åt.

Lokalt finns på borgerligt håll annars en viss förståelse för att marknadslösningar kan rymmas inom en trygg offentlig förvaltning. Som när Marie Lennerljung, moderat ledamot i fullmäktige i Ängelholm, föreslog att biblioteken skulle få sälja sprit för att hennes gamla pappa hade så långt till systemet. Vinsten på spritförsäljningen kunde gå till driften, menade hon.

***

Höstens boktips: ”Chockdoktrinen” av Naomi Klein. Här berättas om hur man först skrämmer vettet av folk och sedan utan motstånd kan genomföra nyliberala reformer. (Ordfronts förlag.)
Höstens filmtips: ”Sicko” av Michael Moore. Här berättas om hur den privata lösningen stängt ute 45 miljoner amerikaner från vård eftersom de inte är lönsamma.
Höstens ordspråk: ”Brännvinet är inte svaret, men hjälper dig glömma frågan.”

Skribent: