KULTUR. Arbetslivet är kanske det område i samhället där antidiskriminerings- och mångfaldsarbetet kommit längst ifråga om lagar och resurser.
Men i läroböckerna är det ofta ett sorgligt eftersatt kapitel, fullt av stereotyper.

Avsnitten om arbetsmarknaden i sju böcker i samhällskunskap, som används på landets folkhögskolor, ger en ojämn bild. Textkvalitén varierar och innehållet är ibland på gränsen till för hur kortfattat det kan vara innan begripligheten helt försvinner.
Bildspråket är stereotypt. Även om alla texter är överens om att Sverige idag snarare är ett tjänstesamhälle eller informationssamhälle än ett industrisamhälle, illustreras den arbetande människan i samtiga böcker av män i skyddshjälmar – givetvis vita män, utan funktionshinder.
Dett finns också bilder på vita män vid datorer som styr tekniska processer och i kontorsmiljö, tänkta att illustrera teknisk utveckling och krav på livslångt lärande. Vita kvinnor förekommer i dagis- och vårdmiljöer eller i något serviceyrke. De illustrerar sjukfrånvaro eller protester mot nedskärningar. Vita kvinnor figurerar i undantagsfall med provrör eller annan teknisk utrustning som signalerar forskning.
Personer med annan härkomst än nordeuropeisk får illustrera arbetslöshet eller förekommer som exempel på ett annat förhållningssätt till konsumtion och produktion än vad ”vi” har. Personer med synligt funktionshinder lyser helt med sin frånvaro.

I de flesta böckerna finns JämO och DO med i texten på något sätt. I någon står det lite mer.
En del böcker nämner också faktorer som spelar in när det gäller våra villkor på arbetsmarknaden, till exempel kvinnors ansvar för barn och familj. Två av böckerna i urvalet vänder sig till studerande som fortsätter efter A-nivån. Den ena, Samhällskunskap, tar upp betydelsen som välfärdsstatens uppbyggnad och nedskärningarna i offentlig sektor under 1990-talet har haft för kvinnors förvärvsarbete. Här nämns också invandrade svenskars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och att de ofta hamnar på arbeten långt under sin kompetensnivå. I den andra, Reflex ABC, finns avsnitt om villkoren på arbetsmarknaden för kvinnor och utrikes födda, och diskrimineringslagarna tas upp under rubriken Lagar på arbetsmarknaden. I slutet av kapitlet finns faktafrågor kring diskriminering.

Frågor kring sexualitet och funktionshinder tycks dock inte ha nått arbetsmarknaden ännu – åtminstone inte om man får tro läroböckerna. Funktionshinder hamnar under rubriker som ”Dagens välfärd”, om det alls finns med.
Sexuell läggning (främst homo- eller bisexualitet) behandlas som en värderingsfråga och hänvisas till ett sådant kapitel. Texter som uttalat handlar om sexuell läggning illustreras av bilder på vita män som är sminkade och/eller klädda i läder under Pridefestivalen i Stockholm. Texterna talar om tolerans. Sexualitet nämns också när det gäller samlevnadsformer som giftermål, sambo- och partnerskap, liksom rätten att adoptera.
Det tycks alltså finnas en rangordning av diskrimineringslagarna. Kategorierna kön och etnicitet finns med, medan sexuell läggning och funktionshinder hamnar i skymundan.

Varken Aspekt 2007 eller Exposé A nämner i sina respektive avsnitt om arbetsmarknaden diskrimineringslagarna eller de myndigheter som inrättats för att se till att lagarna efterlevs. Men i kapitlet om social välfärd i Exposé A fnns en text där diskrimineringslagarna får ett femsidigt utrymme. Det är ett ett nyanserat och faktaspäckat avsnitt skrivet av statsvetaren Fredrika Lagergren.
Eftersom alla diskrimineringsgrunder här relateras till arbetsmarknaden är det närmst obegripligt att redaktörerna har låtit texten stå under välfärdsrubriken. Som det står nu är riskerar rätten att inte bli diskriminerad att kopplas samman med pengar och vad samhället har råd med. Det finns också en risk att läsare som använder boken som uppslagsbok helt missar lagarnas roll.

Zigma-serien används i olika varianter på de skolor jag tillfrågat. Här skiljer sig den tjockaste versionen från de två andra genom att texten om JämO och DO, som är näst intill identisk i de tre böckerna, står i brödtexten och inte i en separat faktaruta. I de två tunnare, Z-classic och Z-futura, saknas HomO bland ombudsmännen. Z-futura, den tunnaste av de tre, har ett tillägg om Sveriges behov av invandring under under efterkrigstidens första tre decennier. Med tanke på placeringen i kapitlet, som är liknande i alla tre, är det lätt att tro att diskrimineringslagarna inte är lagar, utan snarare något som arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om. Illustrationen är en bild på Inger Segelström, socialdemokratiska kvinnoförbundets före detta ordförande, som får säga att kvinnor själva har stor del av skulden till att kvinnor tjänar mindre än vad männen gör.

De böcker jag undersökt används förstås på olika sätt på olika skolor. En del har dem som reguljära läseböcker medan andra använder dem som en del av sitt referensbibliotek. Men oavsett vilket är det rimligt att tro att kursdeltagarna uppfattar en kursbok i samhällskunskap som en trovärdig källa.
Böckern ger dock, som vi har sett, ett väldigt varierande stöd till den lärare som strävar efter en allsidig, nyanserad och intressant undervisning. Genomgående tenderar mångfaldsfrågor att behandlas som värderingsfrågor och inte som kunskapsfrågor. Tydligast märks det i uppgifter som författarna sprängt in i texten eller som står mot slutet av ett avsnitt. Uppgifterna fungerar som förslag till fördjupning och till diskussion. Här nämns inte den vite mannen i skyddshjälm, men han är närvarande som fond. Eleverna föreslås samtala om varför fler kvinnor (underförstått ”än män”) väljer yrken inom vård och omsorg, eller prata om huruvida grunden för den könssegregerade arbetsmarknaden finns i våra traditioner eller våra gener. Efter att en bok beskrivit hur invandrade svenskar diskrimineras på arbetsmarknaden avslutas avsnittet med: ”En del säger att svenskarna är rasister som inte vill anställa invandrare. Stämmer det?”
Vad förväntas man svara på det?

Undersökta böcker.
Aspekt 2007, Lundberg och Olsson, Interskol Förlag AB, 2007
Exposé A, red. Ineborn och Johansson, Liber, 2003
Reflex ABC, Almgren, Höjelid, Nilsson, Gleerups Utbildning, 2003
Samhällskunskap för gymnasiets A- och B-kurser, Berg och Rundblom, Aros Läromedel, 2004
Zigma, Zigma-classic och Zigma-futura, Bengt-Arne Bengtsson, Liber, 2000 och 2001

Skribent: Malin Elgborn