NYHETER & REPORTAGE. Lagstadgad minimilön. Det är det stora tyska tjänstefacket Verdis främsta krav för att stoppa utbredningen av låglönejobben i landet.
70 kronor i timmen kräver man till en början med, men tanken är att lönen sedan ska stegvis ska höjas till 85.
– För oss står och faller allt med det, säger Evelyn Räder, som arbetar med sociala frågor på det stora tjänstefacket Verdis förbundscentral i Berlin.
-Då får vi ibland höra att det är för mycket, att skulle betyda att färre jobb skapades. Jag betvivlar det. För det första är det en verkligt låg månadslön, särskilt efter skatt. För det andra finns det länder, till exempel Storbritannien, där det verkar ha gått att kombinera minimilöner med sänkt arbetslöshet.

Ett mer verkligt pedagogiskt problem är i så fall att det finns kollektivavtal där facken gått med på lägre löner än så. Enligt Räder är det framförallt de kristdemokratiska fackföreningarna som tecknat avtal på 40-50 kronor i timmen

Fackföreningarna i Tyskland har en anslutningsgrad på 25-30 procent. I vissa yrken mer, i andra betydligt mindre.
En del av fackens problem är att de inte når de arbetslösa. När jag frågar Räder vilka branscher inom Verdi som drabbats värst av de hårdare tagen mot de arbetslösa, förstår hon inte. Verdis medlemmar, förklarar hon, är ju inte arbetslösa, i alla fall inte så värst många. Och eftersom de går på kollektivavtal, så behöver de inte få Hartz IV som socialbidrag för att fylla upp lönen heller.
– Men även om många av dem som har osäkra anställningar och låga löner inte är medlemmar i Verdi, så har vi förstås ett intresse av att ändra situationen. Låglönejobb och osäkra anställningar innebär en ökad lönekonkurrens för våra medlemmar också.
– Det är ingen slump att det är så. Lagen ger varje arbetsgivare goda möjligheter att ställa människor mot varandra.

Den andra stora åtgärden, utöver minimilöner, tycker Räder är att få ordning på de fattigas försäkringar och pensioner, genom en medborgarförsäkring som täcker alla.
– De som går på Hartz IV får till exempel en så låg pensionsavsättning att pensionärsfattigdomen är förprogrammerad i systemet.
– Och många med enskilda firmor struntar i att försäkra sig.

Hon är starkt kritisk till idén att Hartz-reformerna skulle ha bidragit till Tysklands nuvarande höga tillväxt. Det kan, säger hon, bevisas vetenskapligt att tillväxten och den sjunkande arbetslösheten inte har med Hartz att göra, utan är ett resultat av den goda konjunkturen.
– Jämfört med högkonjunkturen 1997 har bara en tredjedel så många nya arbetsplatser tillkommit. Trots liberaliseringsreformerna.
Detta kan kanske även den svenska arbetarrörelsen lära av.
-Hartz-reformerna har prövats nu, men målen har inte uppnåtts. Lärdomen är att man måste vara beredd att utvärdera och ompröva de arbetsmarknadsinstrument som inte fungerar.

UR EFTER ARBETET nr 3 2007

Skribent: Petter Larsson