KRÖNIKA. Det så kallade kriget mot terrorismen går vidare – också i Europa. Medan den yttre fienden ska besegras med militära medel, ska den inre krossas med juridiska och polisiära.
I Tyskland heter det senaste vapnet Paragraf 129a.
Tanken är att komma åt de lömska typer som visserligen aldrig själva begår några terrordåd, men så att att säga står vid sidan och hejar på.
Hädanefter ska den som skriver ”Heja Usama” eller något liknande subversivt budskap på, låt säga en hemsida, en tidning eller väggen till en gångtunnel straffas för terroristbrott. Det föreslår nu de tyska delstaternas inrikesministrar.
Kanske kommer rent av de i svenska vänsterkretsar så populära t-shirtsen med ”Global Intifada” att kunna bli åtalbara?

Egentligen är lagen inte ny, utan nygammal. Ett sympatiförbud infördes som ett medel mot röda arméfraktionen på 70-talet. Det användes nästan aldrig, men blev kvar till 2003, då den röd-gröna regeringen lite senkommet insett att RAF-epoken var över och att denna typ av dramatiska inskränkning av yttrandefriheten inte hör hemma i en liberal demokrati.
Nu gäller det jihadister. Inrikesminstrarna är tydliga på den punkten. Det är ”sympatiyttringar för islamistiska terrororganisationer eller deras aktiviteter” man vill åt.
Häromåret visade sig nämligen omöjligt att fälla en iransk man som agiterat för al-qaidas sak på ett slutet islamistiskt chatforum. Åklagaren ville få det till att han därigenom ”understött” – som brottet heter i den nuvarande lagen – en terrorgrupp.
Nej, nej, sa högsta domstolen. Att bara yttra sympatier kan inte räknas som understöd.
Alltså måste lagen ändras.
En särlagstiftning riktad mot en speciell grupp kommer nog dock inte på tal ens i dessa muslimfientliga tider. Lagen kommer, när den skrivs, rimligen att kunna användas mot alla former av ”terrorism”.

Blotta sympatiyttringen gör dig då juridiskt medskyldig. Det är så nära ett direkt åsiktsförbud man kan komma.
Är inte detta ett exempel på det Slavoj Zizek kallar falska val, där vi är fria att tycka vad vi vill, så länge vi tycker rätt? Med Zizeks exempel: Han:Vill du gifta dig med mig? Hon: Nej. Han: Sluta ducka för frågan och ge mig ett rakt svar.
På samma sätt finns med paragraf 129a bara ett giltigt, lagligt, svar på frågan vad man tycker om Usama bin Ladin – eller för den delen, RAF.
För att komplicera det ytterligare: även för oss som avfärdar både al-qaida och andra terrorgrupper är lagen problematisk. Vad är vår uppslutning kring det som lite högtidligt brukar kallas demokratin värd, om motsatsen betyder fängelse?
Och vad är det för demokrati – som fängslar sina meningsmotståndare – som vi i så fall sluter upp kring?

ARTIKELN TIDIGARE PUBLICERAD I GÖTEBORGS-POSTEN

Skribent: Petter Larsson