KRÖNIKA. Folkpartiet har åter tagit ett initiativ i integrationsfrågan. Denna gång med ett förslag om en särlagstiftning: socialbidragsförbud för de människor som flyr undan krig och förföljelse och söker en skyddad plats för att forma ett nytt liv. Det rör sig om människor som inget högre önskar än att få jobb och försörja sig och sina familjer i det land som öppnat sina gränser för dem. Men samma land är tyvärr inte lika generöst med att ta emot dem i arbetslivet.

Folkpartiet flörtar ännu en gång med sverigedemokraterna och övriga mörka samhällskrafter på högerkanten. Partiet har absolut inte förstått något av de strukturella problem som utgör hinder för våra nya medborgares möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Man antyder i stället att det är deras eget ansvar och att det handlar om viljan och inte möjligheterna. Vilket skitprat!

De introduktionsansvariga i kommunerna bör enligt fp starta introduktionsarbetet genom att intervjua de skyddsbehövande om huruvida de tänker skaffa sig jobb eller planerar att låta sig försörjas via socialbidrag. ”Den första frågan till de nyanlända i introduktionen bör vara hur de ska skaffa egen försörjning i Sverige”, står att läsa i en folkpartirapport utgiven av dess kommunalpolitiska råd. För oss andra låter detta både rasistiskt och orealistiskt. Hur sjutton skall en familj, nyanländ från Afghanistan, kunna svara på en sådan fråga? Självklart vill den försörja sig själv genom arbete men något mer specificerat svar är naturligtvis omöjligt för familjen att ge. Vi skall välkomna våra flyktingar och se dem som resurser – inte kränka dem.

”Det är viktigt att arbetsmarknads- och utbildningsfrågor dominerar introduktionen för de nyanlända vars kontakter med socialtjänsten till varje pris bör undvikas”, sägs i samma rapport. Vad menas med socialtjänsten? Socialbidrag? Övrigt bistånd, exempelvis hemtjänst, råd och stöd för barnen eller för de vuxna själva? Socialtjänsten har i åratal kämpat emot inställningen att den skall undvikas när behov av dess stöd finns. Hur klumpigt får man uttrycka sig som folkpartipolitiker?

Vår integrationsminister, Nyamko Sabuni, kryddar ytterligare på sitt partis uppfattning. Att kalla det främlingsfientlighet vore att ta i. Snarare rör det sig om okunnighet. Hennes förslag är nämligen att lova en bonus till de nya medborgare som snabbt klarar att lära sig svenska vid SFI (svenska för invandrare).

”En tredjedel av dem som i dag börjar SFI klarar inte målen och det är alldeles för många”, säger Sabuni. Alltså, en tredjedel är så dumma att de inte förstår sitt eget bästa, hur viktigt det än är att lära sig svenska. Eller också är de trotsiga och anstränger sig inte. Men, simsalabim, med en muta på några tusenlappar blir språket lätt att lära. Okej, vad skall vi då göra med dem som har lite svårare för språkinlärning och inte grejar det ändå?

Integrationsfrågan är uppenbarligen alldeles för viktig och mångfasetterad för att lämna i händerna på det folkparti som för inte så länge sedan föreslog språktest för medborgarskap. Inte heller hos en integrationsminister vars lösning på problemet med könsstympning var att kräva obligatorisk gynundersökning av flickor. Men vilket av de övriga allianspartierna kan utgöra ett alternativ? Tyvärr finns inget svar på det.

Skribent: Eva Hillén Ahlström