Reserverat för rika

Allmännyttan i sin nuvarande form ska skrotas och hyresmarknaden ska präglas av marknadshyror. Det är kontentan av de förslag som nu diskuteras i den pågående utredningen om allmännyttans villkor, vilket Dagens Nyheter och Hyresgästföreningens tidning Hem och hyra avslöjade i veckan.

Högerregeringen ändrade direktiven till den aktuella utredningen radikalt i våras. Enligt de nya direktiven – som, föga oväntat, tillkom efter kontakter mellan regeringen och fastighetsbolagen – ska utredningen lämna förslag till hur allmännyttans hyresnormerande roll kan avvecklas. Dessutom ska man strunta i principen att allmännyttan ska följa en självkostnadsprincip, det vill säga att den inte ska vara vinstdriven. Den principen, precis som allmännyttans hyresnormerande roll, var något som den ursprungliga utredningen fick i uppdrag att slå vakt om.

Förändringarna är kännetecknande för regeringens politik. Man hänvisar svävande till EU-regler, men sanningen är att det är extremt oklart hur de aktuella reglerna om konkurrens och statsstöd ska tolkas, och om de överhuvudtaget är tillämpliga på de svenska allmännyttiga bostadsföretagens verksamhet. Denna ursäkt tycks alltså mest utgöras av, för att låna Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engmans formulering, en hemsnickrad tolkning av EG-rätten.

Bostadsminister Mats Odell kommenterar situationen med att det inte är någon djärv hypotes att de som hyr lägenheter med dålig service på dåliga lägen kommer att få lägre hyra än dem som bor med bra service i innerstan. Som om det vore något slags rättvisereform att införa rikemanshyror på attraktiva lägen och låga hyror på ”dåliga lägen” med dålig service. I själva verket skapar man aktivt, och rimligen också medvetet, ett mer ojämlikt samhälle. Med marknadshyror kommer bara en begränsad krets ha råd att bo i innerstaden i storstäderna och på andra orter där det är bostadsbrist. Dessutom kommer de höga hyrorna att ge extra incitament att ombilda sådana lägenheter till bostadsrätter. Så skapas reservat för välbärgade, och fler tvingas in i den fålla där man förväntas bli upptagen med att bokstavligen investera i det egna livsprojektet.

Samtidigt kommer de fattigaste att hamna i ytterområden, där försök att protestera mot dålig standard kan motas med hot om hyreshöjningar. Regeringens övriga bostadspolitiska insatser ger för övrigt ytterligare antydningar om vilka möjligheter man kommer att ha i en sådan situation. I ett annat tilläggsdirektiv har man nämligen tagit tillbaka uppdrag till en utredning om nya former för boendeinflytande, samt åtgärder mot oseriösa hyresvärdar.

I det här fallet kan högern inte ens använda det slitna argumentet att ”folk visste det här när de röstade”. Både folkpartiet och kristdemokraterna har nämligen lovat att inte bidra till stora hyreshöjningar. Å andra sidan tycks regeringspartierna inte vara överdrivet angelägna om att bli omvalda.

Skribent: Hanna Pettersson