Apparaten som ger hopp

KRÖNIKA. I Sverige ser man alltid människor läsa överallt, men i Afrika är det många som varken kan läsa eller skriva. Deras enda sätt att få information om vad som sker i landet och världen är via radion.
Det finns bara en tv-kanal i Mogadishu, som sänder sex timmar varje kväll. Radion är därför stor maktfaktor i den somaliska konflikten.
Folk står överallt med sina små radioapparater och lyssnar på de senaste nyheterna, bara i Mogadishu finns 15 olika radiostationer.
De flesta av dem har ett religiöst eller politiskt budskap som är väldigt subjektivt.
Men radion är också ett mycket viktigt redskap i kampen mot AIDS. Och den sprider hopp till de fattiga och kunskap om att det finns platser på jorden där man inte krigar om vatten och där kvinnor har en större plats i samhället.

Förra månaden stängde övergångsregeringen tre stationer. Man och anklagade dem för att skapa oro i samhället.
Efter hård kritik, främst från den Afrikaansvarige vid det amerikanska utrikesdepartementet Jendayi E. Frazer, har de nu öppnat igen.

En av de stängda kanalerna, som heter Horn Afrika, har kallats för Somalias mest oberoende mediabolag av utländska bedömare. Jag kan hålla med dem, och det har varit min favoritstation.
Men om du är kritisk mot staten så är du ett hot mot staten i många afrikanska länder.

En annan, Koran Radio, kan jag förstå att regeringen ville stänga. Här kan man varje kväll höra om världsläget for muslimer och hur kampen mot kristna och judar går. De är väldigt duktiga på att hitta på och göra om internationella nyheter, det har blivit mitt nöje i Mogadishu att ligga och lyssna på deras roliga nyheter. Ett exempel:
Inför G8-mötet i Heiligendamm hade tonläget mellan USA och Ryssland stigit lite och Putin hotade med att rikta missiler mot Europas städer. Men i Koran Radio sa man att Putin hade blivit muslim och att han skulle bomba Europa och befria Irak och hela världen från den stora satan USA.

Först tyckte jag det var hemskt kul, vilket det är, men det är också synd om de människor som inte kan läsa eller skriva och som tror på sådana dumheter.

Skribent: Ahmed Nur Khaire