KRÖNIKA. Hur mår egentligen alliansen? En berättigad fråga efter den gångna veckans debattartiklar i Dagens Nyheter. Först ut, den 21 maj är Börje Hörnlund, den gamle centerpartistiska arbetsmarknadsministern i den borgerliga koalitionsregeringen 1991-94, som uttrycker djup förtvivlan och uppriktig oro över utvecklingen i sitt parti. Han riktar skarp kritik mot alliansregeringen som inriktar sin politik utifrån parollen ”åt den som har skall varda givet”. Han konstaterar att detta reagerar människor över och att många ångrar att de röstat på något av allianspartierna
Hörnlund har fångat många av alliansens angrepp på de sämst ställda och det var säkert åtskilliga som satte kaffet i vrångstrupen denna morgon. Samtidigt finns det säkert många som nu förväntar sig att Olof Johansson, den gamle centerledaren, kommer att ställa upp på Hörnlunds synsätt. Johansson står långt ifrån Stureplanscentern och har sina liberala rötter i myllan, så stockholmare han är.
Nästa utmaning står folkpartiet för genom Tobias Krantz, riksdagsledamot och talesman i socialförsäkringsfrågor, som i en artikel den 23 maj flörtar med vänstern. Han tar upp frågan om att återställa det av alliansen sänkta taket i sjukförsäkringen och om betydelsen av att ha en bra och rättvis försäkring med en avgift utifrån bärkraft och ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen.
Ett nyvaknat parti som ur maktrusiga regeringsdrömmar har landat i den sjuka verkligheten?
Eller gäller det för partiledare Lars Leijonborg att något förbättra sitt kommande eftermäle för att inte gå till historien alltför skamfilad?
Hans alliansvänner tycker dock inte att utspelet är särskilt lyckat, utan ser det som ett svek mot Bankerydsöverenskommelsen.
Riksdagsledamoten Solveig Sander, centerns taleskvinna i socialförsäkringsfrågor, uttrycker förvåning och besvikelse. Per Schlingmann, moderaternas partisekreterare, säger att Bankerydsöverenskommelsen gäller. Något annat var heller inte att vänta från det hållet.
Det börjar spricka i alliansfasaden. När skall den rasa?
Skribent: Eva Hillén Ahlström