Jag trodde att jag hade ”hängt med” i regeringen Reinfeldts välfärdsnedskärningar i a-kassan. Men ack nej. Det som redan tidigare kändes som en katastrof för de arbetslösa och deras barn var värre än jag förstått.

I går kväll läste jag propositionen och när jag begripit vad där stod, såg jag framför mig långa köer till socialkontoren.
Jag kanske är dum, men jag tror att det är betydligt fler än jag som har missat att sänkningarna i a-kassan för många inte ”bara” handlar om en nedgång från 80 till 70 procent efter 200 dagar och till 65 procent efter ytterligare 100 dagar med krav på arbete/praktik i jobb- och utvecklingsgarantin.
Det framgick av propositionen att den stora gruppen människor med tillfälliga anställningar, exempelvis vikariat eller säsongsanställning, drabbas betydligt värre ändå.
Jag skall ta ett exempel; en säsongsanställd som varit arbetslös i sex månader, jobbar sedan heltid i sex hela månader med en lön på 17 000 kr före skatt per månad och blir därefter arbetslös igen, får en a-kasseersättning grundad på 50 procent av sin heltidslön, 8 500 kr per månad före skatt. Normalarbetstiden blir i genomsnitt halvtid under hela 12-månadersperioden, som kallas ramtid.
Således får denna säsongsanställda 80 procent av 50 procent av sin heltidslön i 200 dagar, 6 800 kr per månad före skatt, därefter 70 procent, 5 950 kr per månad före skatt. Ett lönetapp på 10 200 kr respektive 11 050 kr.
Citat ur propositionen under rubriken ”Normalarbetstidens beräkning”: ”Den nya modellen medför att den som arbetat i liten omfattning under ramtiden, som omfattar 12 månader, får en låg ersättning och det oavsett orsakerna till att arbete haft denna låga omfattning.”
Som tydliggörande följer slutligen, citat: ”Kalendermånader inom ramtiden då inget arbete utförts skall också ingå i beräkningen.”
Detta kommer att få svåra konsekvenser för många som inte får ett jobb under en hel 12-månadersperiod. Och för deras familjer. Jag vet inte hur många som i dag har olika former av visstidsanställningar men jag tror att det är många som berörs.
Kanske någon närstående partikamrat till trojkan, Reinfeldt, Borg och Littorin, har denna kunskap? Någon som kanske också kan svara på om det finns tankar beträffande kompensation till kommunerna, som kommer att få dra ett tungt ekonomiskt lass i form av ökade kostnader för socialbidragen. Utöver att ovanstående förändringar kommer att gräva djupa hål i de kommunala budgetarna, tillkommer också allt det övriga; exempelvis indragna arbetsmarknadsåtgärder, människor som kommer att må dåligt, inte minst många barn, och kostnader som följer med detta.
Och vad skall den ensamstående, arbetslöse föräldern säga till barnen, när inkomsten långt mer än halveras och de behöver nya skor?

Eva Hillén Ahlström, s
Bräcke

Skribent: Eva Hillén Ahlström