Tusen fler anställda på ett år och åtta miljarder kronor mer i budget sedan 1999. vården i region Skåne har fått mer resurser och köerna har minskat. Ingrid Lennerwalds mål är en sjukvård utan kö.

– Vi hade egentligen bara ett löfte i valet 2002, vinner vi kommer vi att höja skatten med en krona. Det gav en och en halv miljard, men man kan säga att de pengarna redan var förbrukade, säger Ingrid Lennerwald, socialdemokratiskt regionråd med ansvar för sjukvården i Skåne.
Vid förra valet hade Region Skåne styrts i fyra år av de fyra borgerliga partierna, som för att ha majoritet tvingats luta sig mot Skånes väl, i sin tur bestående av 16 små missnöjespartier med invandrarfientlighet som ett av sina kännemärken.
– Den alliansen saknade beslutskraft. Ärenden lades ständigt åt sidan för att man inte kunde enas. Kostnaderna rakade i höjden.
Ekonomin måste beskrivas som katastrofal när socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet tog över efter valet 2002. Underskottet i budgeten var 1,8 miljarder, kassan var tömd och låneskulden växte snabbt.
– Under förra mandatperioden låg kostnadsökningarna på 12 till 15 procent per år, långt mer än i andra landsting. Trots att vi höjde skatten med en krona tvingades vi börja med att slå till bromsarna, det blev investeringsstopp, anställningsstopp och kostnadsminskningar.

Mer pengar till vården
Om man följer debatten om sjukvården handlar den inte sällan om ständiga neddragningar och resursbrist. Frågan är om den bilden är sann?
– Den första budgeten för sjukvården i Region Skåne (1999) låg på 13,5 miljarder. För nästa år (2007) ligger den på 21,6 miljarder. Det är som alla kan konstatera en avsevärd resursförstärkning. Det är fel att debatten
bara handlar om neddragningar och besparingar i vården. Bara förra året ökade antalet anställda med tusen personer.

Kraven ökar
Men trots dessa resursförstärkningar finns det problem i vården. Exempelvis långa köer till planerade operationer. Och inte sällan upplever olika personalgrupper att de pressas hårt.
Sjukvårdsexperter pekar som en förklaring på att resurserna inte alltid utnyttjas särskilt effektivt. Det gäller inte minst de många läkarna. För när det gäller läkare är Sverige mycket välförsett.
Men vill man förklara de snabba kostnadsökningarna och att det finns köer och brister, trots de snabbt ökade resurserna, blir huvudförklaringen att sjukvården kan göra alltmer för de sjuka och att den också gör det. Ny medicinteknik och nya bättre mediciner driver upp kraven och kostnaderna. Inte minst som den svenska sjukvårdsmodellen innebär att både fattiga och rika har rätt till den allra bästa vården.
– Starroperationer är ett lysande exempel, menar Ingrid Lennerwald. Fick du starr förr i tiden fanns det en åldersribba. Var du kommen till åren så betraktades det som naturligt att synen blev sämre. Idag accepterar vi inte en sådan syn. Vi opererar vid behov båda ögonen också på en 80- åring eller äldre.
– Vi lever längre och längre och sjukvården kan göra allt mer.

Säkerhet i centrum
Skånsk Livskraft, så kallas det reformprogram som ligger till grund för förändringarna inom skånsk sjukvård.
Vad innebär det?
– Det handlar om en ny arbetsfördelning som sätter kvalitet och patientsäkerhet i centrum, om att alla sjukhus inte skall göra allting och att man skiljer på akut sjukvård och planerad.
– Skall du genomgå en operation som sker någon enstaka gång i ditt liv kan det inte spela någon roll om du får åka några mil, det viktiga är att operationen utförs på bästa sätt och med största möjliga säkerhet?
Vissa skånska sjukhus har alltså uppdrag för hela Skåne när det gäller planerade operationer. T ex görs ledplastikoperationer i Trelleborg och Hässleholm. Och Ängelholm opererar axlar och ryggar. Ystad ansvarar för kvinnosjukdomar. Landskrona gör bland annat bråck och urologiska ingrepp.
Alla de tio skånska sjukhusen är närsjukhus med öppna mottagningar och vårdavdelningar. Fem är akutsjukhus. Helsingborg, Malmö, Lund, Kristianstad och Ystad. Alla utom sjukhuset i Simrishamn utför också planerade operationer.

Svensk sjukvård i topp
Svensk sjukvård ligger bra till vid internationella jämförelser. Placerar sig oftast som etta eller tvåa i världen som i Europa. Men den får kritik på främst två punkter, både av forskare och patienter, det gäller tillgängligheten och köerna till planerade operationer.
Många kan berätta hur de blivit hängande i telefonköer eller slussade från den ene till den andre utan att få klara besked.
– Cirka 80 procent av vården räknas som akutvård. Det kan vara hjärtinfarkt, och då kommer du till omedelbart. Det kan vara om ditt barn har 40 graders feber, värk i kroppen och kräks. Detta är också akut sjukvård och då kommer du till omedelbart.
– Vi lägger mycket krut på att förbättra tillgängligheten i den första linjen. Vi har t ex infört ett nytt kösystem när du ringer vårdcentralen. Och startat ett utvecklingscentrum för att sprida de goda exempel som finns.
– Men vi har inte löst problemen ännu. Vi måste anställa fler allmänläkare. Vi måste tillföra mer resurser, medger Ingrid Lennerwald.
Köerna då?
– För det första. Man skall inte ställas i kö om man inte kan vänta. Det är viktigt. Vi har jobbat sen förra sommaren med att korta och få bort köerna. Från augusti månad i fjor har antalet som står i köer mer än halverats. Kön till hörapparater har som exempel varit lång. Där har vi satsat 22 miljoner extra och vi räknar med att den kön skall vara borta till årsskiftet. Detsamma gäller kön till starroperationer.

Förverkligar vårdgarantin
Region Skåne som andra landsting jobbar nu med att förverkliga den så kallade vårdgarantin. Vad innebär då den?
– Samma dag du ringer skall du få kontakt med vården. Görs bedömningen att du behöver träffa en doktor skall du komma dit inom sju dagar. Om du behöver komma till en specialist skall du komma till en specialist inom 90 dagar. Och om han eller hon bedömer att det behöver göras t ex en operation skall du få den inom 90 dagar? Om du är akut och allvarligt sjuk skall man förstås komma till direkt.
– Målet är en sjukvård utan köer.

Efter Arbetet Nr 3 2006

Skribent: Bo Bernhardsson