Vi upprörs över att barn far illa. Vi vill att de skall ha det bra, både egna och andras. Fokus på barnen – så är det just nu och borde alltid vara.

Men vi måste tänka på att ge familjerna förutsättningar för att de skall kunna ge barnen det bästa, då menar jag inte att ösa över dem materiella ting, utan ge kärlek och skydd. För att kunna det krävs ändå en grundläggande ekonomisk trygghet.
Vi vet att alltför många barn i dag är fattiga, det vill säga deras föräldrar har inte denna ekonomiska grundtrygghet. När föräldrar mår dåligt avspeglas detta hos barnen. Riskerna ökar också att deras frustration går ut över dem.
Det borde därför inte vara en politisk målsättning att öka denna grupp barn genom att sänka ersättningarna i våra trygghetssystem, utan tvärtom, se till att de som har det sämst får de nödvändiga höjningar som avskaffar gruppen fattiga barn.
Moderaterna vill sänka ersättningarna i arbetslöshets– och socialförsäkringarna. Sänka a-kassan, sjukpenningen och sjukersättningen (förtidspensionen). De pratar ständigt om att det måste löna sig att arbeta och att synen på arbete måste förändras.
De fattiga grupperna vet redan att det lönar sig att arbeta men att ständigt, indirekt få höra att de är lata och inte vill jobba, skapar ingen självkänsla och inget självförtroende. Man är inte dum för att man är fattig, varken som barn eller vuxen.
Jag tycker att denna fråga är viktig och kommer att rösta på socialdemokraterna den 17 september.

Eva Hillén Ahlström, s
Bräcke

Skribent: Eva Hillén Ahlström