Än är det för tidigt att slappna av i kampen för ett tjänstedirektiv som vi i de nordiska länderna och inom arbetarrörelsen kan acceptera och leva med.

I februari 2006 ställde sig en majoritet av Europaparlamentet bakom ett nytt förslag till tjänstedirektiv i stället för det hårt kritiserade, nyliberala ”Bolkestein-direktivet”.
Som väntat bygger också EU-kommissionens nya förslag från 4 april på det kompromissförslag som EU-parlamentet antog den 16 februari. Det betyder att de fackliga kraven i allt väsentligt – om också inte på alla punkter – nu har tillgodosetts

På Europafacket EFS/ETUC:s styrelsemöte 14-15 mars 2006 konstaterade man med tillfredsställelse den framgång som den europeiska fackföreningsrörelsen haft i sitt motstånd mot tjänstedirektivet i dess ursprungliga utformning.
”Genom att stoppa det ursprungliga förslaget till tjänstedirektiv, ”Bolkesteindirektivet”, har vi också avvärjt den nyliberala attacken mot det sociala Europa och kunnat hävda våra värderingar gentemot den råa kapitalismens”, summerar Europafackets generalsekreterare John Monks.
Han varnar dock – sannolikt med rätta – för att mycket arbete återstår innan segern är vunnen. Inte ens den svenska näringsministern Thomas Östros har tidigare i alla lägen varit kristallklar i sitt avståndstagande mot exempelvis ursprungslandsprincipen – en princip som skulle öppna för låglönedumpning och urholkade svenska kollektivavtal.

Helhjärtat bakom Sverige
Notera här att Europafacket EFS/ETUC, inför kommande utslag i EG-domstolen på olika sätt ställt sig helhjärtat bakom Sverige och den svenska fackföreningsrörelsen i Vaxholmsfallet, dvs. kollektivavtalstvisten med det lettiska, nu konkursade byggföretaget Laval un Partneri.
Enligt ett uttalande av Ronnie Eklund, professor i arbetsrätt, på ett seminarium den 1 februari om Europaforskning, så talar ”det mesta för att EG-domstolen för första gången erkänner stridsrätten som allmän rättsprincip”.
– Skulle Sverige få rätt är det en milstolpe i EG-rätten, sade han också.
EG-domstolen väntas avgöra kollektivavtalstvisten om skolbygget i Vaxholm någon gång under hösten 2007.

Också mot denna bakgrund var det bra att socialdemokraterna (i en kompromiss med kristdemokraterna) i Europaparlamentet och tillsammans med den europeiska fackföreningsrörelsen till slut definitivt (?) bände upp armen på EU-kommissionen och tvingade fram en rejäl omskrivning av det ursprungliga förslaget till direktiv för tjänstehandeln.

Trots signalerna från EU-toppmötet i mars, råder ändå viss osäkerhet om hur ministerrådet (medlemsländernas regeringar) till slut kommer att hantera tjänstedirektivsfrågan. Har t ex de nya EU-länderna verkligen gett upp sitt motstånd mot att ta bort ursprungslandsprincipen ur tjänstedirektivet? . Ursprungslandsprincipen innebär alltså att de avtal och andra arbetsvillkor som gäller i företagets hemland också skall gälla när företaget utför arbete i annat EU-land. Något som öppnar för lönedumping och aldrig kan accepteras av fackföreningsrörelsen.

Kommer att böja sig?
Inom exempelvis Europafacket EFS/ETUC finns farhågor om att flera medlemsländer kommer att böja sig för påtryckningar från näringslivets organisationer och försvaga texten i flera avseenden. Men faktum är att även bland de europeiska arbetsgivarna finns stöd för parlamentets kompromissförslag

Vid det sociala toppmötet som föregick EU-ledarnas möte (23-24 mars) var de europeiska arbetsgivarna splittrade. Den privata arbetsgivarorganisationen Unice förespråkar fortfarande i huvudsak det ursprungliga förslaget (Bolkesteindirektivet), men vid mötet gick de tyska arbetsgivarna emot den linjen och ställde sig på parlamentets sida. Även de offentliga arbetsgivarnas organisation CEEP och småföretagens europeiska organisation UEAPME är numera för denna kompromisslinje.

Bland de fackliga krav som Europaparlamentet och kommissionen ställt sig bakom märks dessa:
– Arbetsrätten är helt undantagen från nya tjänstedirektivsförslaget
– Känsliga sektorer som bemanningsföretag är också undantagna
– Välfärdstjänster i offentlig regi som hälsovård med mera är undantagna
– Den kontroversiella ursprungslandsprincipen är borta. Bara för att nu ta några exempel.

Skribent: Robert Björkenwall