Personalchefer använder koder i anställningsbetygen. Fick du omdömet ”bra” i ditt senaste betyg? Så synd. ”Bra” betyder nämligen ”dålig” på personalchefernas språk.

De flesta brukar känna sig rätt så nöjda med sitt arbetsbetyg. Är det jag? Tänker man och smakar på positiva omdömen som ”bra” och ”mycket goda”. I slutet av intyget kan man till och med känna stolthet när arbetsgivaren ger en sina rekommendationer. Eller förvånad om relationen är frostig och man inte förväntar sig någon generositet.

Du är grundlurad

Oavsett din reaktion så är du grundlurad. Orden är kodade och betyder inte alls vad du tror. Personalchefer har en egen tolkning av vissa ord och fraser i arbetsbetyg. I själva verket kan den som råkat ut för ovanstående omdömen lika gärna byta bransch. ”Bra” betyder ”icke fullt tillräckligt” och ”våra rekommendationer” är ett betyg under medel. Personalchefens ambition är att skriva betyg som ”uttrycker sanningen utan negativa ord”, berättar Georg Uggleberg i boken ”Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg” – en bok som vänder sig till företagens personaladministration.
Arbetstagaren ska alltså känna sig tillfreds och tro att hon har fått fina betyg, samtidigt som den som är insatt i koderna kan tolka arbetsgivarens egentliga bild. Om arbetsgivaren inte är nöjd med en arbetsinsats så varnas nästa med de kodade orden.

Mellan raderna

Obehagligt bara det, men det blir värre. Koden handlar också om vad som inte står i betyget. En arbetsgivare underkänner en arbetsinsats genom att utelämna väsentlig information. Det går till så att arbetsgivaren först beskriver vilka krav de ställer på tjänsten och sedan undviker att bedöma hur arbetstagaren klarat de just nämnda kraven.
Att göra tvärtom och skriva för mycket i ett arbetsbetyg kan vara olagligt. Förtal, förolämpningar och osant intygande faller under brottsbalken och kan straffas med böter. Tvister av mer arbetsrättslig karaktär prövas av Arbetsdomstolen.

Betyg till AD

En arbetsgivare stämdes inför Arbetsdomstolen sedan han berättat i ett arbetsbetyg att en anställd kvinna ”hyser stor lojalitet till sin fackförening”. Handelsanställdas förbund som företrädde den anställde, hävdade att företaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen gick på fackets linje och poängterade att upplysningen om facklig lojalitet är helt ovidkommande i ett arbetsbetyg.

Gammal tradition

Det är en gammal tradition att skriva arbetsbetyg. Redan i de gamla tjänsthjonsstadgorna var husbonden skyldig att lämna intyg. Den som saknade betyg, eller orlovssedel, kunde bli tagen som lösdrivare.
Betygsmallen från Statens arbetsmarknadskommission, som vi visar här ovan, är utformad 1944 ”på grundval av hembiträdeslagen”. Betygsgraderna var 1-4. För flit och ordning gällde Mycket god, God eller Mindre god. Arbetsgivare är fortfarande skyldiga att skriva intyg eller betyg om en anställd begär det. Lär dig koderna så att du slipper bli lurad – och får en chans att bemöta påståendena.
Man vet ju aldrig när man stöter på en personalchef som inte kan koderna.

Skribent: Erika Åberg