Malmö satsar framgångsrikt
på att bli en stor evenemangsstad.
Ett problem är att man
tvingas sätta sitt hopp till en
bransch som blivit allt mer
kriminaliserad.

Turister, konferensgäster, affärsresenärer
och andra besökare söker sig till
Malmö och regionen i en omfattning
som aldrig tidigare. Besöksnäringarna,
med handel, restauranger och hotell,
blomstrar.
Exempelvis blev förra året ett nytt
rekordår för hotellen i Malmö med
över 900 000 gästnätter. Totalt bedömer
man att mellan 3 000 och 4 000
personer (omräknat till antal årssysselsatta)
idag har sin inkomst från
turismen i Malmö.

Baksidan

Men det finns en baksida. Restaurangnäringen
i Malmö är en bransch som
i alldeles för stor omfattning präglas
av oseriösa företag, svarta löner, illegal
sprit och annan kriminalitet.
Anställda som vågar träda fram och
berätta om missförhållanden riskerar
att bli utsatta för hot. Det händer att
även fackets representanter hotas, när
de försöker hjälpa sina medlemmar.
Det fackliga arbetet bedrivs i motvind.
Många krogar vägrar skriva
kollektivavtal. Svartjobben är vanligt
förekommande.

Lönerna hålls nere

Det innebär att lönerna hålls nere,
att anställningstryggheten ofta är en
illusion och att seriösa krögare, som
betalar skatt, avtalsenliga löner och
håller sig till lagar och regler, riskerar
att slås ut från marknaden.
Många seriösa krogar tvingas in i
fifflet för att över huvud taget överleva.
– Det här är ett enormt stort problem,
säger Susanne Blom, som är
förste ombudsman på Hotell och Restaurang
Facket i Region Syd. Vi har ett
lågt löneläge för stora grupper i vår
bransch och någon löneglidning existerar
över huvud taget inte, eftersom
det alltid finns folk som är beredda att
arbeta svart.
Hon berättar att unga arbetslösa
som söker jobb i restaurangbranschen
idag tvingas konkurrera med
arbetskraft från framför allt Polen och
som arbetar för en lön på 20 kronor
i timmen.
– Att konkurrera med den lönen går
ju bara inte, säger Susanne Blom.
Arbetsgivarna hävdar å sin sida, som
en förklaring till de många svartjobben,
att det är svårt att rekrytera personal
vitt, och att de flesta som söker
jobb faktiskt vill ha svarta löner.
– Det låter väldigt konstigt, och jag
har mycket svårt att tro att det verkligen
skulle vara så, säger Susanne Blom.
Varför skulle en ung människa, som
vill in på arbetsmarknaden, önska sig
att arbeta för en svältlön och samtidigt
avstå från försäkringsskydd och annat
som följer med en riktig anställning
inom ramen för kollektivavtalet? Jag
ser arbetsgivarnas förklaring mest som
ett sätt att försöka skylla ifrån sig och
slippa ta ansvar för svartjobben.

Otrygga jobb

Susanne Blom ser anställningsformerna
som ett av branschens verkligt
stora problem:
– Inom hotell- och restaurangnäringen
finns det definitivt inget behov
av en uppluckring av anställningsvillkoren
eller av trygghetslagarna för
att företagen ska våga anställa, säger
hon.
– Företagen har alla möjligheter att
anställa utan risk. Minst trettio procent
av våra medlemmar har osäkra
arbetsvillkor genom att de är visstidsanställda
eller behovsanställda. Det
betyder att de, förutom att de aldrig
vet hur länge de har jobb, också måste
leva med vetskapen om att de inte kan
ta lån eller ordna en fast bostad.

Behovsanställda

– Att det skulle behövas mer generösa
regler för arbetsgivarnas möjligheter
att provanställa och att göra sig av med
personal, det är bara nys i en bransch
som vår, säger Susanne Blom. Företagen
har redan alla de möjligheter
de behöver.
Det finns medlemmar som har varit
behovsanställda i flera år och arbetat
kanske 35 timmar i veckan som plötsligt
får besked om att de inte behövs
längre.
– En fruktansvärd situation för den
som drabbas, säger Susanne Blom. Att
arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet
är en klen tröst för den enskilde,
när det kanske kan ta månader eller
rentav år innan vi får förhandlat fram
en lösning.
– Det vi behöver är tryggare anställningsvillkor
och en skärpning av
lagen, inte det omvända!
Nu ska man komma ihåg att den
större delen av företagen trots allt är
seriösa.
I Skåne är i runda slängar tre av
fyra företag seriösa i den meningen
att de har tecknat kollektivavtal med
facket.
Ser man bara till Malmö så är andelen
mindre.
– Det är oerhört trögt att få dem
som inte har kollektivavtal att teckna
sådana, säger Susanne Blom. De säger
att de inte har råd, att det blir alldeles
för dyrt med de avgifter som de ska
betala för försäkringar och annat för
sina anställda.
– Men har man inte råd med det, så
har man väl egentligen heller inte råd
att driva ett företag överhuvud taget!
Svartjobb betyder risker
Susanne Blom varnar för riskerna med
svartjobb och företag som struntar i
att teckna avtal.
Vi får en press nedåt på lönerna,
först i de branscher som är närmast
berörda, men på längre sikt i hela samhället.
Därför är det viktigt att vara
med i facket, se till så att arbetsgivaren
tecknar kollektivavtal, samtidigt som
man också måste se till så att man får
kollektivavtal och ett höjt löneläge i
de av våra grannländer som idag konkurrerar
med lägre löner och sämre
villkor.
– Vi kan inte arbeta bara lokalt eller
nationellt. Vi måste vara med och påverka
även internationellt, säger Susanne
Blom.
Och vad skulle hända om medlemskapet
i facket blir dyrare, exempelvis genom att fackföreningsavgiften inte
längre blir avdragsgill och om avgifterna
till a-kassan höjs kraftigt?
– Ja, det är ju vad den borgerliga alliansen
föreslår, och jag kan bara se att
facket då kommer att bli ännu svagare,
eftersom fler kommer att tycka att det
är för dyrt att vara medlem. Som jag
ser det riskerar vi då att få ännu lägre
löner och ännu mindre trygghet på
våra arbetsplatser än vi har idag.

Ris på egen rygg

Vad kan då jag som enskild göra för
att hjälpa till?
Om jag kan äta dagens rätt på en
lunchrestaurang för 45 kronor i stället
för 65 eller mer, som den kanske kostar
på den seriösa krogen, så ligger det
måhända trots allt nära till hands att
välja det billigare alternativet.
– Ja, om man tänker väldigt kortsiktigt,
säger Susanne Blom. Men om
man verkligen funderar igenom saken
så finner man snart att man binder ris
på egen rygg. Om vi medverkar till att
uppmuntra svartjobb och skattefiffel så
innebär det en press nedåt på lönerna,
inte bara inom restaurangbranschen
utan på sikt också i andra branscher.
Vi får en osund konkurrens och ett
svagare fack som leder till lönedumping
och sämre villkor.
Så man kan säga att när man äter
en alltför billig lunch så
äter man samtidigt upp
en del av sin framtida
lön?
– Ja så skulle man

kanske kunna uttrycka
det!

Framtidsbransch

Turistnäringen är en
framtidsbransch. Den
växer, inte bara i Malmö,
utan i hela landet. Och
den kommer att ge
många nya jobb i framtiden.
– Men det gäller att se
till så att näringen inte
också blir en lönedumpningsbransch,
säger Susanne
Blom. Och här är
det viktigt att vi alla är
med, facket, lagstiftarna
och alla vi som konsumenter.
Svartjobb, fiffel
och lönedumping förlorar
vi alla på i längden!

Skribent: Bertil Månsson