Petter Larsson läser en lysande reportagebok om Iran
Shora är persiska för (arbetar-)råd. I Shora (jodå) Esmailians och Andreas Malms reportagebok Sprängkraft i Iran laddas begreppet med decennier av förtrampade drömmar och så mycket framtidshopp att det får en nästan magisk lyster.
När shahen störtades 1978-79 tog arbetarna över sina fabriker. De bildade shora och drev produktionen vidare på egen hand – innan de krossades av den nyfödda islamiststatens stormtrupper och all facklig aktivitet förbjöds.
Men idag organiseras åter försäkringskassor, hemliga kommittéer och förstamajdemonstrationer. Shora spökar. Idéen om fria fackföreningar, om autonomi och basdemokrati, verkar omöjliga att slå ihjäl.
Malm och Esmailian har för tidningen Arbetarens räkning rest runt i Iran. Här finns deras reportage samlade och utbyggda. De möter ett land där mullorna använder sin makt över staten för att berika sig själva, där fackliga aktivister förföljs och mördas och där osäkra kontraktsanställningar breder ut sig och arbetslösheten är skyhög.
Den kurdiska tegelarbetaren ”Kommunard” beskriver livet vid de tegelbruk där arbetarna jobbar mellan fyra på morgonen och tio på kvällen: ”Vi måste flytta efter varje säsong, minst en gång i halvåret…. Under säsongen blir det som stora läger vid bruken, det finns ingen hygien och inget rinnande vatten… Alla som arbetar på bruken lever under fattigdomsstrecket.”
Det finns en underton av arbetarromantisering i reportagen. Styrkeförhållandena klarläggs heller aldrig ordentligt. Man får snarast bilden av att nästan alla hatar regimen – och tyvärr är det nog inte så.
Men det är lätt att överse med. Malm och Esmailian skriver en engagerad och påläst journalistik, som lyckas kombinera jordnära möten med politisk vidvinkel. I hemliga möten med fackliga organisatörer, med aktivister ur kvinnorörelsen och besök på oppositionella tidningar avtäcker de en värld av underjordisk arbetarorganisering och motstånd som varit nästan osynlig – inte minst i svenska medier, som nästan helt intresserat sig för den unga medelklassens protester. Och som satt sitt hopp till den parlamentariska tötiden under Khatami, en period som nu tycks helt avslutad.
Boken kombinerat två berättelser, den om den interna klasskampen, och den om det krigshot som Washington och Tel Aviv de senaste åren byggt upp mot Iran. På 29 rafflande sidor lyckas Malm
väga samman en analys av den strategiska balansen i regionen (ett Iran med kärnvapen utmanar Israels militära överläge) med det större spelet om oljerikedomar som ur västvärldens perspektiv befinner sig i helt fel händer. Också den iranska regimens motdrag kartläggs; bland annat har man knutit oljeallianser med Kina och Ryssland.
Om det blir krig?
Att Washington laborerar med anfallsplaner är en sak. Så länge motståndsrörelserna i Irak håller den amerikanska armén sysselsatt är risken ganska liten – särskilt som den iranska regimen kan sätta också Irak i brand via de allierade irakiska shiamiliserna.
Jokern är Israel, som har ett starkt intresse av att behålla sitt kärnvapenövertag, och som därför kanske vågar ett luftangrepp.
Malm och Esmailian vågar inget bestämt säga. Men OM det blir krig, så är det här man kan läsa om orsakerna – redan på förhand.
SPRÄNGKRAFT I IRAN
Shora Esmailian och Andreas Malm
Federativ förlag
ARTIKELN TIDIGARE PUBLICERAD I AFTONBLADET
Skribent: Petter Larsson