På de flesta orter finns idag bara en morgontidning.
På 17 orter utkommer fortfarande två olika tidningar, men på 7 av dessa orter har båda tidningarna samma ägare.
Den typiska lokala marknaden domineras alltså av en ägare.
På Skånes tidningsmarknad fanns i början av 1990-talet 10 tidningar med 8 olika ägare. Idag finns 8 tidningar, varav 5 ägs av Bonniers.

Om vi väljer att studera den politiska mångfalden i de tio största kommunerna i Sverige, utkommer det i dessa endast två tidningar med socialdemokratisk ledarsida, nämligen i Norrköping, Folkbladet, och i Örebro, Örebro-Kuriren.
I Skånska Dagbladet finns det sedan i oktober i år en socialdemokratisk kolumnist sex dagar i veckan. Någon ledarsida är det dock inte fråga om.
Ingen av de båda nämnda s-tidningarna i storkommuner ägs av arbetarrörelsen.
Folkbladet ägs till 90,1 procent av den borgerliga konkurrenten Norrköpings Tidningar, som i sin tur ägs av en moderat stiftelse. Den lokala arbetarrörelsen äger 9,9 procent.
Örebro-Kuriren är i samma situation. Den ägs, liksom Karlskoga-Kuriren, till 100 procent av Nerikes Allehanda – som i sin tur ägs av Mittmedia (22 procent), Stampen (22 procent), Eskilstunakuriren (22 procent), Dalarnas tidningar (17 procent) och VLT, Västmanlands Läns Tidningar, (17 procent).
Hur många prenumeranter når då dessa kvarvarande s-tidningar i storkommunerna?
Jo, färre än 12 000 prenumeranter.
De 14 borgerliga morgontidningarna i samma kommuner utkommer däremot i 1 515 800 exemplar, mer än en och en halv miljon exemplar.

Arbetarrörelsen ägde 1985 22 tidningar.
Idag är bara 5 majoritetsägda av arbetarrörelsen; Dalademokraten, Piteåtidningen, Värmlands Folkblad och Östra Småland/Nyheterna som ägs till 100 procent av arbetarrörelsen. Och Norrländska Socialdemokraten som ägs av arbetarrörelsen (51 procent, varav Piteåtidningen äger 20 procent) och den norska industrikoncernen Orkla (49 procent).
Sydöstran, som tidigare var majoritetsägd, men med en stor minoritetsägare i form av specialtidningsförlaget Albinsson och Sjöberg, håller på att tas över av den borgerliga tidningskoncernen GOTA-media förlags AB, som äger bland annat konkurrenten Blekinge Läns Tidning, och av nämnda specialtidningsföretag. Arbetarrörelsen blir minoritetsägare med 9 procent av aktierna.
12 tidigare A-presstidningar lever kvar i nya ägarkonstellationer där arbetarrörelsen med ett undantag, Länstidningen i Östersund, är minoritetsägare. 5 tidningar, däribland Arbetet, är nedlagda.

Trenden är alltså samägande. Ägandet för de s-tidningar som inte tidigare nämnts och redovisats ser ut så här:
Arbetarbladet i Gävle har tagits över av sin borgerliga konkurrent Gefle Dagblad/Gävle tidningar, som ägs av Mittmedia (91 procent) och av den lokala arbetarrörelsen (9 procent). Mittmedia ägs i sin tur av Nya Stiftelsen Gävle Dagblad (70 procent) och av Pressorganisation – d v s två liberala stiftelser (30 procent)
Dagbladet Nya Samhället ägs av Sundsvalls tidningar (100 procent), som i sin tur ägs av Mittmedia.
Folket ägs av Eskilstunakuriren/en liberal stiftelse (95 procent) och av arbetarrörelsen (5 procent).
Västerbottens Folkblad ägs Västerbottenskuriren (91 procent) och arbetarrörelsen (9 procent). Västerbottenskuriren ägs i sin tur av en liberal stiftelse (99,8 procent) och Folkpartiet (0,2 procent).
Länstidningen i Östersund ägs av den lokala arbetarrörelsen (50 procent) och Mats O Sundqvist (50 procent). Såväl Länstidningen som Norrländska socialdemokraten klarar sig för övrigt utan presstöd. De har för hög hushållstäckning (>30 procent) för att få något.
Tidigare Nya Norrland har slagits samman med Västernorrlands Allehanda och blivit tidningen Ångermanland som utkommer med en liberal och en socialdemokratisk ledarsida. Tidningen Ångermanland ägs av Nya stiftelsen Gefle Dagblad.
Gotlands tidningar, med såväl socialdemokratisk som centerpartistisk ledarsida och tidigare gemensamt ägd av arbetarrörelsen och centerrörelsen, ägs nu av Förlags AB Östersjön, som i sin tur ägs av Norrköpings tidningar (80 procent), Stiftelsen Gotlands Allehanda (10 procent) och av lokala centerrörelsen (5 procent).

Källor: Dagspressens ekonomi 2003, Presstödsnämnden.
Konkurrensverkets rapport 2003:2 Konkurrens och samarbete inom medierna(Staffan Sundin)
Publicerad i Efter Arbetet Nr 2 2004

Skribent: Bo Bernhardsson