Tidningsföreningen Efter Arbetet bedriver tillsammans med Kungliga Biblioteket (KB) ett projekt för att digitalisera Arbetets utgivning från 1887 till 2000.

Det innebär att forskare, journalister, lokalhistoriker, släktforskare, lärare, studerande och andra intresserade får ett nytt arbetsredskap. Istället för att ”rulla mikrofilm” kan man använda modern teknik för att utforska en hörnsten i den svenska arbetarpressen.

KB har utvecklat ett gränssnitt där digitaliserade tidningar kan läsas. www.tidningar.kb.se, men där finns än så länge bara hela utgivningen av Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs Aftonblad, d v s inga tidningar som utkommit utanför Stockholm, med undantag för Göteborgs Aftonblad, och ingen socialdemokratisk press eller a-presstidningar. Aftonbladet, som är en kvällstidning, blev inte LO-ägd förrän 1956.

Tidningsföreningen Efter Arbetet beslutade 2016 att ta kostnaden för digitaliseringen under de första 14 åren, utgivningen från 1887 till 1900. Kungliga Biblioteket har digitaliserat dessa årgångar och en till, så att Arbetet nu finns digitalt fram till och med den 31 december 1901. De kan läsas här.

Du/ Er organisation kan hjälpa till att rädda Arbetet till eftervärlden genom att ge en gåva till digitaliseringsprojektet. Sätt in valfri summa på kontot BG 5104-7165.

Den totala kostnaden för digitaliseringen har beräknats till drygt fyra miljoner kronor.

Tidningsföreningen Efter Arbetet jobbar också på andra sätt för att klara digitaliseringen av Arbetet. Vi har bland annat tagit fram motionsunderlag för motioner i riksdagen och i våra medlemsorganisationer för att lyfta frågan om digitalisering av Arbetet, men också av andra tidningar inom A-pressen och tidningar som inte utges eller har utgivits i Stockholm.