DEBATT. I EU-parlamentet upprätthåller en kompakt manskartell en rent medeltida syn på kvinnor och kvinnors rättigheter, skriver Hanna Löfqvist, som kandiderar till parlamentet för Vänsterpartiet.

I EU-parlamentet dominerar männen på flera sätt. Dels antalsmässigt, mer än dubbelt så många män som kvinnor är ledamöter. Dels genom att männen sätter agendan för politiken. Mansdominansen märks inte minst i det praktiska arbetet i EU-parlamentets jämställdhetsutskott. Eftersom frågor om kvinnors rättigheter anses vara mindre viktiga hamnar utskottets frågor ofta längst ned på dagordningen eller debatteras sent på kvällarna. Frågor som kvinnors rätt till säkra och legala aborter, sexslavhandel, kvinnors fattigdom och kvinnors representation är lågt prioriterade.

Från en fackförening i Danmark har det nyss kommit rapporter om att ett miljötoppmöte i Köpenhamn fått efterfrågan på sexuella tjänster att öka. På toppmötet, som är en ”övning” inför FN:s stora klimatmöte i vinter, deltar politiker tillsammans med affärsmän. Tydligen är det alltså inte bara illasinnade rykten att sexköpen ökar när det kommer manliga politiker till stan.

En sak som oroar mig mycket är att torsken i det här fallet kan vara samma gubbe som styr våra liv genom sin politiska makt. Bland männen i EU-parlamentet härjar fördomarna om den ”frivilliga” sexhandeln och myten om den ”lyckliga” horan. Nu är det dags att se vad det verkligen är fråga om, nämligen sexslavhandel där män tar sig rätten att konsumera kvinnors kroppar, som om de vore ett stycke kött.

För ett par år sedan anmäldes en manlig EU-parlamentariker från Polen för våldtäkt på en prostituerad kvinna. Lika självklart som han som välbeställd man tyckte att han kunde ta sig rätten att konsumera en kvinnas kropp, skred en av hans manliga kollegor till hans försvar:
”Men det går väl inte att våldta en hora?”

Denna man är tyvärr långt ifrån ensam i EU-parlamentet om sin syn på prostitution. Där delar man nämligen in prostitutionen i ”frivillig” och ”ofrivillig”. Detta trots att forskning visar att dödstalet för prostituerade kvinnor är upp till 40 gånger högre än för befolkningen i övrigt och att medelåldern för flickors inträde i prostitution beräknas vara 14 år. Prostituerade kvinnor får samma emotionella skador, till exempel depressioner, sömnsvårigheter och ångest, som krigsveteraner och personer som utsatts för tortyr. Dessutom har mellan 65 och 90 procent av alla prostituerade kvinnor blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Att tala om prostitution i termer av frivillighet borde vara svårt med den vetskapen i bakhuvudet. Men i EU:s herrklubb råder en förvriden kvinnosyn som gör att det är okej att EU-parlamentarikerna ringer efter en call girl till whiskeyn efter arbetsdagens slut.

Det finns oändliga exempel på denna förvridna kvinnosyn i EU-parlamentet. En brittisk EU-parlamentariker, som sitter i jämställdhetsutskottet, säger att han valt detta utskott enbart för att ”det behövs någon som sätter dom rabiata feministerna på plats”. Samma man går helt upp i limningen när frågan om att öka kvinnors inflytande i politiken diskuteras. Han ser det som ett vansinnigt förslag, en ren katastrof eftersom ”kvinnor aldrig fört befäl i krig”.
Man kan fråga sig hur det är möjligt att det 2009 fortfarande råder medeltida värderingar i dessa frågor? Svaret är att EU är en kompakt manskartell där män håller varandra om ryggen så att inga kvinnor kommer förbi dem.
Nu är det dags att montera ned gubbyllan!
På söndag är det val till EU-parlamentet.
Hanna
Löfqvist
kandidat till
EU-parlamentet (v)

Skribent: Hanna Löfqvist