Lavaldomen hindrar facken att strejka för lika lön för lika arbete. Det kommer att leda till lönepress. Därför måste vi nu få fram ett socialt protokoll som garanterar strejkrätten. Det skriver Vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson.

Få hade trott att strejkrätten skulle få stå tillbaka för marknadsprinciperna i EU. Men i det nya Europa efter Lavaldomen har företag fått lagen på sin sida att dumpa löner och anställningsvillkor. Jag vågar påstå att aldrig tidigare har EU så flagrant föreskrivit en antifacklig, antilöntagarpolitik i strid med svensk arbetsmarknadstradition. För att säkra arbetares rättigheter krävs ett socialt protokoll som undantar strejkrätten från EU:s inre marknadsregler.
Lavaldomen slog ner som en bomb i Sverige i slutet av 2007. Kollektivavtalen och strejkrätten var skyddade genom speciella garantier vid svenska medlemskapet till EU, en frizon från marknadsfundamentalismen i EU. Nu vet vi att dessa löften om garantier bara var tomma luftslott. Det står nu utom allt tvivel att det finns en motsättning mellan den svenska arbetsrätten och reglerna i EU om en marknad fri från ”hinder”.

Fackföreningar med verkligt inflytande är helt avgörande för löntagares långsiktiga välfärd. Kostnaderna för fack som driver en strejk som EU anser olaglig kan bli höga bötesbelopp. Vissheten att en strejk riskerar att anses olaglig verkar självfallet kraftigt hämmande på fackets möjligheter att skydda löntagarnas intressen. Men hur ska det gå till när fackföreningsrörelsens enda vapen mot låglönekonkurrens – oinskränkt strejkrätt – effektivt håller på att blockeras? Lika lön för lika arbete är en helig svensk princip som nu förbjudits av EU. Det kommer på sikt att leda till en press nedåt på svenska löner, som ett nödvändigt svar på den nya låglönekonkurrensen.

Utvecklingen i EU har likheter med den i USA i början av 1900-talet. Då ställde sig Högsta Domstolen över lagar om fackliga rättigheter. Och vi kan idag se de långsiktiga konsekvenserna. Arbetsgivarna har ett massivt rättsligt övertag.
En ny verklighet har trängt sig på. Trots att kompetensen över arbetsrätten enligt EU-fördragen huvudsakligen är en nationell angelägenhet, så har den yttersta beslutsmakten flyttat till EU. Få hade trott att strejkrätten skulle få stå tillbaka för marknadsprinciperna i EU. Ingen kunde ha vetat att den så upphöjda rättighetsstadgan var så lite värd i konflikt med EU:s grundläggande princip om en fri marknad. Ingen hade väntat sig att EG-domstolen skulle köra över grundprincipen om lika lön för lika arbete.

Vänsterpartiet förespråkar ett socialt protokoll som undantar strejkrätten från EU:s inre marknadsregler. Det måste slås fast en gång för alla att strejkrätten överordnas marknadens frihet i EU. Alternativt så kan Sverige kräva undantag från Lavaldomens effekter i EU:s fördrag. Denna linje kommer Vänsterpartiet att fortsätta driva i EU.

Eva-Britt Svensson
EU-parlamentariker för Vänsterpartiet

Skribent: Eva-Britt Svensson