DEBATT: P1 Kaliber har nu börjat publicera resultatet av tre reportrars wallraffande hos Sverigedemokraterna. Den putsade fasad, som partiledningen försökt bygga upp, krackelerar. Några av de grovt rasistiska uttalanden som SD-företrädare gjort bakom stängda dörrar borde skrämma bort en del potentiella sympatisörer.
Man behöver dock inte arbeta i det fördolda för att avslöja den främlingsrädsla, och ibland rasism, som finns inom SD. Dörren står vidöppen.
Jimmie åkesson påstår att SD har nolltolerans mot rasism och att de som uttrycker sådana åsikter uppmanas lämna partiet. Han räknar tydligen kallt med att ingen ska läsa partiets handlingsprogram. Där finns nämligen rasismen inbyggd, även om den är nödtorftigt dold med sköna omskrivningar.
Det mest uppenbara exemplet hittar man i Sverigedemokraternas invandringspolitiska program. Där beskrivs hur partiet vill förhindra eller försvåra familjebildning mellan svenskar och andra etniska grupper. Av alla typer av invandring är det just anhöriginvandringen man är mest negativ till. Man skriver att ”En stor del av dessa har helt saknat skyddsbehov och har endast drivits av ekonomiska och sociala motiv”.
Men rätten till familjebildning står inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och vad skyddsbehov har med familjebildning att göra framgår inte i SD:s program.
För att försvåra för svenskar att bilda familj med människor av ”fel” etnicitet vill man att ”invandringen av personer från kulturellt avlägsna länder begränsas till ett minimum”. Man skriver också att det kan ”bli nödvändig med ett tillfälligt totalstopp för icke- västlig invandring”.
Hur tillfälligt stoppet ska vara anger man inte.
Den som vill bilda familj med en person från ett kulturellt närstående land ska tvingas betala en straffavgift på ett prisbasbelopp, som för 2009 är 42 800 kronor. SD motiverar straffavgiften med att den ska vara ett bidrag till svenskundervisning och övriga anpassningskostnader.
Men de flesta invandrar ju som unga vuxna och tar med sig en utbildning, som det skulle ha kostat samhället en miljon kronor att ge en infödd. Svenska för invandrare kostar 30 600 kronor per år och elev. Den mesta undervisningen i Sverige, även vuxenundervisning, är gratis. Det finns alltså ingen anledning att betala för just svenskundervisning.
Några ”övriga anpassningskostnader” existerar inte. Tvärtom har Statistiska Centralbyrån visat att hushåll som består av både svenskar och invandrare betalar mer skatt och får mindre socialbidrag än helsvenska hushåll .
Den som vill ta reda på mer om vad SD står för kan läsa de många bloggar som drivs av deras sympatisörer och förtroendevalda. Till exempel Dragan Klaric som sitter i styrelsen för SD Helsingborg. När tidningarna presenterade årets förstfödde på nyårsdagen beklagade han sig över att bebisen hette Malik och inte Per, Sven eller Nils. Han skrev: ”Hur tror ni det kommer att se ut i en snar framtid när det bara föds Muhammeds och Ahmeds? När svensken blir en minoritet i sitt eget land! Vem ska då försörja denna enorma mängd av massinvandrade människor från främmande länder?”
Varför tillåter SD:s partiledning att förtroendevalda uttrycker sig så på sina bloggar om partiet har nolltolerans mot rasism?
Jo, den putsade fasaden är till för att locka missnöjda väljare från andra partier, men för partiets kärnväljare skulle en sådan bild ge ett alltför utslätat intryck. Därför låter ledningen enskilda företrädare förmedla SD:s verkliga politik, väl medveten om att de flesta inte läser deras bloggar.
SD har ca tre procent av väljarsympatierna – knappt mer än för två år sedan. Det är dock viktigt att inte bara avslöja vad SD står för, utan också se till att inte andra partier tar upp delar av deras politik. Därför är det viktigt att förmedla en balanserad bild av invandringen och tala om att invandrare faktiskt arbetar, betalar skatt och bygger upp Sverige tillsammans med svenskarna.
Lars Persson, redaktör för bloggen Vi i Sverige, http://viisverige.blogspot.com/
Skribent: Lars Persson
Efter Arbetet 