Hårdvinklat fp-utspel

OPINION. 27 procent av utlandsfödda högstadieflickor hindras av sina föräldrar att delta i sådant som undervisning i sex-och samlevnad och idrott och från att åka med på klassresor och studiebesök. Framförallt är det sex- och samlevnadsundervisningen som stoppas. Den lag som ger möjlighet till dispens missbrukas i skolorna och bör därför avskaffas.
Det var budskapet när tre prominenta folkpartister – Jan Björklund, Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag – i torsdags tog till orda i en artikel i Dagens Nyheter.
Som underlag för de dramatiska påståendena använder de en färsk doktorsavhandling.

Vinklingen på utlandsfödda flickor, och då särskilt muslimer, är hård i artikeln.
Här skrivs inte ett ord om de 17 procent utlandsfödda pojkar som enligt avhandlingen också förhindras att delta. Inte heller om de 3 procenten svenskfödda, som ju till antalet är jämförelsevis många personer, eftersom de svenskfödda dominerar urvalet.
Grundsyftet är säkert gott. Men man väljer att skärpa konfliktbilden: Patriarkala, religiösa muslimer förtrycker sina döttrar och folkpartiet rider nu till deras undsättning. Så kidnappas feminismen och ställs i en rätt så populistisk muslimkritiks tjänst.

Det hela blir inte mindre problematiskt av att den studie folkpartisterna använder för att ge en bild av läget är vansklig att generalisera. Det understryker också avhandlingens författare Sara Högdin när jag talar med henne. Problemet med att elever inte får delta finns förstås. Men vi vet inte hur stort det är.
Högdin har bara studerat fyra skolor. Det betyder att en enskild rektors eller skollednings beslut får ett enormt genomslag i resultatet. Det visar sig också vara fallet, då en av de fyra studerade skolorna faktiskt regelmässigt beviljar dispens på begäran av föräldrarna, vilket de andra inte gör.

Är det en bra idé att förbjuda dispens då?
Ja, i sak har antagligen folkpartisterna rätt. Det strider mot idén om lika rätt till utbildning att systematiskt undanta vissa elever från delar av skolarbetet. Åtminstone bör dispens inte ges alltför lättvindigt.
Men en lagändring är bara en del. Också skolorna måste vara redo och kapabla att göra justeringar. I annat fall ställer man ungdomarna i en ohyggligt svår situation, där de tvingas välja mellan skolans och föräldrarnas krav. Högdin berättar om en av skolorna, den enda, som enligt henne sysslar med integration på allvar, till exempel genom att låta vissa elever ha separata duschar eller att nogsamt informera föräldrarna om hur en skolresa ska genomföras och därigenom avdramatisera den.
Det är inte pjåsk. Det är att inse att integrationen har två parter, som båda måste förändras.

Artikeln tidigare pubiicerad i Göteborgs-Posten

Skribent: Petter Larsson