Verklighetens Saga

Saga är ett år och bor hos sin mamma Rebecka och sin pappa Daniel i Luleå 140 mil från Karlskrona. Mamma är förskolelärare och jobbar som ”springvikarie”. Hon jobbar också i en matbutik. Sagas mamma är nu tillsagd av arbetsförmedlingen att söka ett jobb, en provanställning, i Karlskrona som eventuellt endast resulterar i en deltidsanställning. Annars avstängs hon från a-kassan, berättar LO-tidningen.
Vad Saga tycker är det ingen annan än mamma och pappa som bryr sig om. Barnkonventionen och barnperspektivet, alltså kravet att inför beslut som berör barn pröva dem utifrån barns bästa, är tydligen en papperstiger som regering och riksdag inte behöver fästa avseende vid. Därmed har de också friskrivit arbetsförmedlingar och arbetslöshetskassor ansvar i frågan.

Barnkonventionens artikel 3 anger att det är barnets bästa som skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare.
Barnkonventionen tydliggör att det är regeringen i varje land som undertecknat den som skall tillse att barn får sina rättigheter tillgodosedda.

Artikel 9 påtalar att barnet skall få bo hos båda sina föräldrar när det är bäst för barnet.

Artikel 12 handlar om skyldigheten att lyssna på barn. Saga är bara ett år men vid en hjälptolkning av hennes önskemål och behov, kan vi alla med säkerhet säga att hon inte vill skiljas från sin mamma.

Artikel 4 säger att länder som skrivit under konventionen skall ändra sina lagar så att de följer barns bästa.

Vad säger trojkan Reinfeldt, Borg och Littorin om detta? Har frågan om tvångsseparation av barn från förälder föregått den nya lagstiftningen med krav att söka jobb mellan Haparanda och Smygehuk från dag ett vid arbetslöshet?

Gärna en kommentar från utrikesminister Bild också. Han har, antar jag, ett ansvar inför FN i frågan. Inte heller skulle det vara fel med ett uttalande från Göran Hägglund. Förresten vore det utmärkt att få samtliga partiledares syn på Sagas situation. Det kommer att finnas många Sagor framöver.

Skribent: Eva Hillen Ahlström