Så stavas en progressiv skolpolitik

Slå ihop gymnasiet och förskolan med grundskolan. Låt det ta allt mellan 11 och 15 år att bli klar med utbildningen. Lägg läxläsningen på skoltid och erbjud extraundervisning på lov och helger.
Det är några av de förslag som en grupp socialdemokratiska skoldebattörer från Stockholms län igår presenterade i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter.

Perspektivet är tydligt: om alltför många elever går ur skolan med för dåliga kunskaper, så är det skolan, inte eleverna, det är fel på.
Och lösningen kan därför inte vara att minska kunskapskraven, för vissa, utan att lära ut bättre – till alla.

Med en sammanhållen skola minskar antagligen den sociala snedrekryteringen till högre studier. Genom att länge tvingas att gå i samma skola socialiseras en större andel av eleverna tiil vidare studier – och betydelsen av bakgrundsförhållanden minskar.
Även de som sedan inte studerar vidare på högskolan har naturligtvis nytta av en längre obligatorisk utbildning – både som samhällsmedborgare och löntagare.
Med lärarledd läxläsning på skoltid kan ojämlika hemförhållande delvis uppvägas, så att barn till arbetare invandrare och lågutbildade får en bättre chans.

Så stavas en progressiv skolpolitik.

Mindre självklart är möjligen att göra också förskolan till en obligatorisk del av skolan.
Det kräver i så fall att det är just förskolans metoder och inställning till barn som barn som får prägla detta år. Att bedriva någon mer regelrätt undervisning vore att låta skolans hårdare disciplinering äta upp ännu en liten bit av barndomen.
Samma sak gäller förslaget om tätare ”nationella uppföljningar”: det beror helt på hur det görs. Om det innebär fler ”viktiga” prov redan på låg- och mellanstadiet – och därmed en försämrad studiemiljö med mer konkurrens och prestationstress – är föga vunnet.

Men i grund och botten har socialdemokraterna nu fått ett framtids-, kunskaps- och jämlikhetsinriktat alternativ till den borgerliga sorteringsskolan.

Skribent: Petter Larsson