ALMEDALEN. Politikerveckan i Almedalen inleddes igår. Denna söndag var centerpartiets dag och regnet föll mer eller mindre hela dan över Visby, solens och rosornas stad. Det fortsatte envist falla när Andreas Carlgren talade på kvällen.

Att inte partiledaren Maud Olofsson själv stod där får tillskrivas att det inte är valår. Även om man också skulle kunna tolka det så att miljöministerns framträdande var en påpasslig anpassning till att miljöfrågorna blivit allt tyngre på den politiska dagordningen.
”Det finns dagar”, sa Andreas Carlgren i en galghumoristisk utvikning, ”då även jag kan längta efter en ökad växthuseffekt”. Han menade då troligen att han hade velat ha sol istället för regn.
Det var, om jag förstått vetenskapen rätt, ganska dumt sagt, eftersom också mera regnande på sina håll i världen torde bli en effekt av just temperaturhöjningen.

Det var i så fall inte Carlgrens enda misstag. Detta var centerpartiets dag under politikerveckan, men Carlgren började med att poängtera att han var i Almedalen som ”alliansens miljöminister”, inte som företrädare för centerpartiet.
En markering som bara alltför tydligt bekräftade vad många båda utanför och inom centerpartiet, som ställer sig kritiska till partiets politiska vägval, redan pekat på, nämligen att centerpartiet blivit ett allmänborgerligt högerparti.
Så här långt har Maud Olofsson och kursförändringen inneburit att partiet marginellt stärkt sina ställningar i väljarkåren. I ett längre perspektiv är det ändå ingen dålig prognos att högervridningen hotar partiets existens. Centerpartiet har vunnit ett antal otrogna allmänborgerliga väljare i storstäderna men förlorat förtroende hos sina kärnväljare, de som röstade på centern för att det var ett folkrörelseförankrat mittenparti och ett parti som jobbade för regional utjämning.
Andreas Carlgren bidrar emellertid obekymrat till att sudda ut centerprofilen. Jag är här för alliansen, sa han, trots att det var centerpartiets dag.

Den stora nyheten var annars att regeringen preciserar användningen av 40 miljoner av den halva miljard man tidigare utlovat till åtgärder under mandatperioden för att rädda havsmiljön.
Åtgärder som för övrigt redan innan talet i Almedalen kungjorts på Dagens Nyheters debattsida.
Själv kallade han de 40 miljonerna för en ”rivstart” och uttryckte samtidigt förvåning över hur lite den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort för att rädda Östersjön.
Sanningen är väl den att den gamla regeringen gjorde en hel del. För mycket menade många som klagade på miljöpartiets alltför stora inflytande, på det ensidiga torskfiskestoppet och drivmedelsbeskattningen.

Framför allt, Andreas Carlgren bör nog inte jämföra med hur det varit. Miljöfrågorna och då främst klimathotet har på mycket kort tid fått nya dimensioner. Allvaret och kraven på politisk handling har strukits under med stora, svarta ödesmättade streck.
Det är mot den bakgrunden som Andreas Carlgrens och den borgerliga regeringens miljöpolitik i allmänhet liksom de specifika åtgärderna för att rädda Östersjön måste bedömas. Inte mot bakgrund av vad den tidigare regeringen gjorde, även om det var mer än vad Carlgren vill erkänna.
Och då framstår inte den borgerliga regeringens insatser som så mycket mer än en droppe i havet.

Bo Bernhardsson

Skribent: Bo Bernhardsson