KULTUR. Försämringen av a-kassan som genomförts under våren ger statskassan ungefär tio miljarder.
Hälften av dem har regeringen nu beslutat att använda för att den övre medelklassen ska kunna anställa pigor i hemmen – utan att betala fullpris.
Med ena handen piskar man arbetslösa att ta allt sämre jobb. Med den andra pytsar man ut pengar till deras arbetsgivare.
Så skapas en vit låglönesektor. Inte av ”marknaden”, utan med politiska medel.

Pockettidningen R ger i sitt nya nummer en glimt av tillvaron i städbranschen. Journalisten Maria Hagström wallraffade på det stora städbolaget Hemfrid några månader. I ett flyhänt dagboksreportage berättar hon om svårplanerade arbetstider, de mentala svårigheterna med att städa andra människors privatbostäder och om de anställda – ”hemfridarna” – som dubbeljobbar på nästan amerikanskt vis och som aldrig själva, ens om de hade heltidsanställning, skulle kunna köpa hushållstjänster – med eller utan subventioner.
Och då är det här ändå ett etablerat företag, med avtalsenliga vilkor. Tanken med reformen nu är att fylla landet med F-skattare, som inte är bundna av några avtal alls.
Sen följer några utfyllnadstexter med argument för och emot, mest emot, pigjobbsreformen.

Några saker är tydliga: Möjligen kan några svarta jobb bli vita, vem vet. Men som jämställdhetsreform är förslaget uselt. Visst, bättre bemedlade kvinnor kan lämpa över hushållsgörat på mindre bemedlade kvinnor. Men det ändrar ju knappast relationen till männen. De gör fortfarande inte sin del.

En kampskrift?
Ja, men den kunde varit vassare. Man missar en del hårddata. Som att försöket i Finland bara gav omkring 700 jobb i hushållssektorn.

Pockettidningen R Nr 1 2007

ARTIKELN ÄVEN PUBLICERAD I HELSINGBORGS DAGBLAD, SMÅLANDS-POSTEN och BORÅS TIDNING

Skribent: Petter Larsson