Nu kommer svidande kritik mot regeringens hantering av utförsäljningen av sex statliga bolag från ännu ett håll. Närmare bestämt från Riksrevisionen, som i en rapport ger regeringens beredning av frågan underkänt. Genom att inte inhämta yttranden från berörda myndigheter och andra organisationer har regeringen brutit mot den grundlagsstadgade beredningsordning som gäller vid regeringsarbete. Man har inte heller levt upp till sina egna löften från höstens budgetproposition, om att göra en genomgång av argument för och emot försäljning av bolagen. Dessutom har den beredning som faktiskt skett dokumenterats på ett otillfredsställande sätt.

Formella invändningar? En småsint intervention för att beskära regeringens möjligheter till politiskt agerande? Något sådant tycks kristdemokraten Ingvar Svensson vara inne på när han kritiserar Riksrevisionen för att vilja ”påverka en process i en viss riktning”, istället för att leva upp till kravet att vara ”oberoende”. Men i Riksrevisionens uppgift ingår att främja processer som går i en viss riktning, nämligen en riktning som följer vissa grundläggande demokratiska spelregler. Regeringsformens bestämmelser om beredning tillhör de spelreglerna.

Att man hämtar in yttranden från myndigheter, organisationer och andra sammanslutningar är ”ett karakteristiskt och betydelsefullt inslag i svensk politisk beslutsprocess”. Detta enligt förarbetena till den paragraf i regeringsformen som högerregeringen nu har brutit mot. Och det finns goda skäl till att det är så. Dels för att regeringen ska kunna få insikter om tänkbara besluts konsekvenser, så att de kan utformas på bästa sätt utifrån givna politiska målsättningar. Dels för att en sådan beredning skapar utrymme för offentlig diskussion. Om olika organisationer får komma med synpunkter, istället för att beslut hastas igenom, kan argumenten för och emot bli kända och bli föremål för politisk debatt.

Regeringens bristande respekt för demokratins grundläggande regler har tyvärr gjort sig gällande tidigare. Man påminns om den slarviga hanteringen av försämringarna i a-kassan, där remissinstanserna fick en vecka på sig att kommentera ett enormt genomgripande och dessutom dåligt utrett förslag.

I detta fall har alltså inte ens regeringen själv gjort ansträngningen att noggrant gå igenom och redovisa argument för och emot sitt mer eller mindre oåterkalleliga beslut. Hur mycket Reinfeldt & Co än uppskattar sina föreställningar om den fria marknaden, kan det väl inte vara för mycket begärt att göra en analys av privatiseringarnas konsekvenser?

Skribent: Hanna Pettersson