Handels: SLÅR REGERINGEN MOT KVINNORNA

I dag lägger regeringen ett förslag till riksdagen om att det ska bli lättare för arbetsgivarna att kunna använda sig av tidsbegränsade anställningar. I framtiden ska företagen kunna ha tillfälligt anställda upp till två års tid. För säsongsarbete ska inte finnas någon tidsbegränsning alls. Säsongsjobben kan vara ”tillfälliga” hur länge som helst utan att arbetsgivarna behöver ge den anställde fast anställning.
Den borgerliga regeringen visar återigen sin jämställdhetsfientliga inställning. De förslag som läggs fram kommer att kraftigt försämra kvinnors livssituation och möjlighet till ekonomiskt oberoende. Dessutom tänker regeringen inte stärka rätten till heltid. Jämställdhetsperspektivet får stå åt sidan för regeringens systemskiftespolitik.
Tillsammans med regeringens övriga åtgärder, som kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring, nedrustningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, skattesubventionen för hushållsnära tjänster och skattesänkningar för högavlönade är detta ytterligare en pusselbit i ambitionen att skapa en större låglönemarknad i Sverige. Detta är helt fel väg att gå och vi tar kraftfullt avstånd från förslagen.
Det finns redan en maktobalans mellan arbetsgivarnas möjlighet att använda osäkra anställningsförhållanden och arbetstagarnas begränsade möjlighet att välja trygga villkor. De tidsbegränsade anställningarna har ökat kraftigt och deltidsarbetets utbredning minskar inte.
Hela 22 procent av Handels kvinnliga medlemmar har tidsbegränsade anställningar jämfört med 7 procent av männen. 30 procent av de unga medlemmarna upp till 30 års ålder har tidsbegränsade anställningar.

Deltidsanställningar drabbar i första hand kvinnor. Endast 40 procent av kvinnorna anställda i detaljhandeln innehar en heltidsanställning. Motsvarande siffra för männen är ca 85 procent.
Handels tar strid för att anställningstryggheten ska vara likvärdig för alla. Det är en grundläggande rättviseprincip. Normen för alla anställningar ska vara att de är tillsvidare (fasta) och på heltid!

Den senaste femtonårsperioden har lett fram till en mer uppdelad arbetsmarknad. Mellan såväl branscher/sektorer som inom enskilda arbetsplatser finns stora skillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrken när det gäller heltids- och tillsvidareanställningar, utvecklingsmöjligheter och inflytande.
Det finns fog för att tala om en intern arbetsmarknad med kärnarbetskraft och en extern arbetsmarknad där buffertarbetskraften befinner sig. Dessa arbetsmarknader skär inte på ett helt enkelt sätt genom arbetsmarknaden, utan ska ses som en samling av delarbetsmarknader där skiljelinjer går mellan anställnings- och lönevillkor. Kärnarbetskraften ges ofta trygghet, stabilitet och karriärmöjligheter, medan buffertarbetskraften ges sämre eller dåliga anställningsvillkor med osäkra anställningsförhållanden, lägre löner samt små karriärmöjligheter.

Kärnarbetskraften består oftast av män, oavsett om de arbetar i kvinno- eller mansdominerade sektorer, som har både heltids- och fasta anställningar och därmed har både större trygghet och inflytande i arbetet. Buffertarbetskraften består oftast av kvinnor, personer med utländsk bakgrund och ungdomar, vilka i många fall är både deltids- och visstidsanställda. För dem är såväl anställningstryggheten som inflytandet över arbetet ytterst begränsat.

Buffertarbetskraften används i stor utsträckning i flexibilitetssyfte där såväl deltidsarbete som tidsbegränsade anställningar används. De arbetstagare som drabbas hamnar i beroendeställning och underordning och får svårt att planera sitt privat- och arbetsliv. Dessutom får de leva med en ständig oro över sin ekonomiska situation.
Den borgerliga regeringen skulle kunna visa att de strävar efter ökad jämlikhet och jämställdhet, men istället ökas klyftorna mellan olika arbetstagargrupper. I synnerhet undermineras kvinnors anställningstrygghet.
Arbetsgivarnas möjlighet att använda visstidsanställningar ska begränsas och företrädesrätten till återanställning stärkas. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Dessutom ska undantagsreglerna i LAS, som ger arbetsgivare med högst tio anställda rätt att undanta två anställda vid uppsägning, tas bort. Uppsägningar ska vara sakligt grundade, oavsett det gäller arbetsbrist eller personliga skäl. Det är helt rimliga krav.

Skribent: Lars-Anders Häggström