Britta Svensson frågar i en KRÖNIKA den 10 november i Expressen, om hela svenska folket lever på a-kassa, eftersom debatten om försämringarna har varit så våldsam den senaste tiden.

Britta Svensson fortsätter sitt politiska (?) inlägg med att hon har förståelse för att det finns arbetslösa som är oroliga över att deras livsvillkor kommer att ändras. Detta är läpparnas bekännelse, för därefter fortsätter KRÖNIKAn nedvärderande och raljerande med anklagelser mot de fackliga organisationer som företräder arbetslösa och löntagare som riskerar att någon gång hamna i denna svåra situation: ”Det låter på dem som om varenda människa är beroende av nivån på a-kassan, och nu kommer att behöva leva på socialhjälp”.
Ja, det är faktiskt så att människor som är arbetslösa är beroende av nivån på ersättningen. Det är dessa pengar som betalar deras utgifter till exempel hyror, elräkningar, tv-avgifter, mat och kläder till deras barn och nivån borde självklart vara tillräcklig för att barnen också skall kunna delta i en fritidsaktivitet. Kanske ett biobesök med kamraterna, att slippa låtsas vara sjuka när skolan skall göra en utflykt som kostar några tior som inte finns.
Men det här förstår inte Britta Svensson. Hon är faktiskt tydlig med att tala om att hon aldrig har varit
arbetslös. Om Britta Svensson ändå inte kan föreställa sig hur det är att leva på en inkomst på 14 960 kr/mån* brutto som är maxersättningen, många, många ligger långt under denna, i 200 dagar för att därefter få en inkomstsänkning till 13 090 kr/mån. i ytterligare 100 dagar och sedan delta i en jobb- och utvecklingsgaranti med en sänkning av inkomsten till 12 155 kr/mån, samtidigt som utgifter för arbetsresor med mera tillkommer, så har jag ett tips till henne:
Prata med någon arbetslös eller en socialsekreterare som arbetar med socialbidrag, sedan kommer Britta Svensson eventuellt att kunna säga förlåt på riktigt, i stället för alla de ironiska ursäkter hon framför. Hon kanske kan hitta någon avdomnad empati inom sig eller åtminstone inte vara så kränkande i framtida krönikor mot de fattiga barnen och deras fattiga föräldrar, vars självkänsla redan är i botten och som är medvetna om att eländet kommer att förvärras. För Britta Svensson skall veta en sak, de är inte dumma för att de är fattiga. De förstår fullständigt hur försämringarna kommer att slå undan fötterna på dem och att många kommer att behöva söka socialbidrag.
Avslutningsvis skriver Britta Svensson att hon är glad att få mer över av lönen varje månad. Jag är inte förvånad, men själv skäms jag över att få en skattesänkning på de arbetslösas och deras barns bekostnad.

*Denna summa är uträknad per kalendermånad (22 arbetsdagar) men a-kassans utbetalning sker för fyra veckor (20 arbetsdagar), vilket innebär att den arbetslösa får 13 600 kr minus skatt när räkningarna skall betalas. Efter 200 dagar sjunker utbetalningarna till 11 900 kr minus skatt.

Eva Hillén Ahlström, socialsekreterare
Bräcke

Skribent: Eva Hillén Ahlström