Sedan 1573 har det tillverkats papper på bruket i Klippan. Men nu står valsarna stilla. Bruket som gett orten dess namn, går i graven. I våras bytte företaget ägare och allt såg ljust ut för Johan Pettersson och hans arbetskamrater.

Tiden har runnit ut för Klippans Pappersbruk, Nordens äldsta pappersbruk från 1573.
– En del av vår svenska industrihistoria går i graven, förklarar kommunalrådet Bengt Svensson (m) i Klippan.
– Det är väldigt tragiskt och ledsamt, säger Johan Pettersson, fackordförande i den lokala Pappersavdelningen.
Det har varit omskakande veckor för Klippans Pappersbruk samt bruken i Lessebo och Mölndal som också ingår i koncernen. Först spreds stor optimism när industrimannen Gösta Welandson under våren köpte koncernen. Vid den extra bolagsstämman 26 april var orderböckerna fulla och de 600 anställda gick till jobbet med glädje.
Men så kom den mörka dagen strax före semestern. Den 30 juni kallades de anställda till MBL-möte i Lessebo och fick beskedet att företaget gått i konkurs. Bakgrunden var rent ekonomisk. Klippan hade tagit in 198 miljoner kronor i en nyemission i december 2005 efter ett tungt år som slutade med en brakförlust på 206 miljoner kronor och rekonstruktion.
– Det var en fruktansvärd kalldusch. Ingen var förberedd på det. Vi trodde det var något positivt som skulle meddelas, berättar Johan Pettersson.

Inställt kalas
Han har jobbat på bruket sedan 1989. Hans farmor och farfar arbetade där i fyrtio år (pappan var på varvet i Landskrona). Johan Pettersson blev fackligt aktiv 1996 i fackavdelningen, som bildades 1896. I förra veckan skulle de fira 110 år, men födelsedagsfesten ställdes in.
Klippans Pappersbruk tillverkar färgat kopieringspapper, bok- och affischpapper, servetter och tunnpapper till biblar, koranen samt bipacksedlar till läkemedelsförpackningar.

Gav orten namnet
Det är en av Nordens allra äldsta industrier med 433 år på nacken. Då Skåne var danskt på 1500-talet blev Klippans bruk Danmarks första pappersmölla. Först i och med freden i Roskilde 1658 kom bruket i svensk ägo.
Det var också bruket som gav namnet till tätorten Klippan. Namnet togs efter klipporna längs Rönne å, där de höga byggnaderna i rött tegel anlades. Industriområdet är numera kulturskyddat.
Orsaken till dagens kris har stötts och blötts. Johan Pettersson tror att Gösta Welandson räknade fel helt enkelt när han köpte koncernen, det låg ingen planerad spekulation bakom.
– Han har gjort en avsevärd förlust på den här affären. Det måste vara mer lönsamt att betala skatt på vinsten än att förlora så mycket pengar.

Lönegaranti
Anledningen till pappersbrukens kärva ekonomi beror inte på datorernas intåg, som man skulle kunna tro. Det papperslösa samhället har istället krävt ännu mer papper. Nej, bakgrunden är en överkapacitet på papperstillverkning i Europa. Flera mindre bruk har redan lagts ned i Tyskland, England och Frankrike.
I Klippan skulle produktionen ha satt igång den 7 augusti, men så blev inte fallet. Endast 15-20 anställda är sysselsatta med att sköta mellanlagret som fortfarande levererar en del papper. Resten av de anställda är arbetsbefriade och ersätts av lönegarantin i max sex månader.

Hoppet dalade
När Lessebo bruk köptes av den småländska sågverkskoncernen Vida för två veckor sedan försvann allt hopp i Klippan. Lessebo har egen pappersmassatillverkning. Det saknar bruket i Klippan. I förra veckan informerades fackklubbarna i Klippan om konkursförvaltarens beslut som också innebar att Klippans Pappersbruk läggs ned.
– I och med det har konkursförvaltaren slagit in den sista spiken i Klippans kista. Det blir ingen fortsättning här. Det har nu gått fyra veckor utan produktion. De kunder som skulle ha sitt tillverkat får nu gå till någon annan. Rent teoretiskt kan en köpare gå in senare, men då kommer det inte att finnas kunder eller personal kvar. Och någon gång måste konkursförvaltaren börja sälja ut enskilda maskiner, säger Johan Pettersson.

Dråpslag
Kommunalrådet Bengt Svensson är också bedrövad.
– Vi har precis hämtat andan efter nedläggningen av flygflottiljen F5 i Ljungbyhed. Nu drabbas vi av ett nytt dråpslag, säger han.
Pappersbruket är kommunens tredje största arbetsgivare efter Nils Hanssons Åkeri och den kommunala förvaltningen. De 230 anställda är nästan alla Klippanbor. I Klippans kommun bor drygt 16 000 invånare.
– På kort sikt får nedläggningen av bruket ingen negativ kommunalekonomisk påverkan. Men på lång sikt påverkar förlusten av 230 arbetstillfällen befolkningsutvecklingen. Det är väl meriterad arbetskraft.

Ny användning
Kommunen vill inte gärna ha en så stor industri liggande för fäfot. Kommunalrådet ingår i en arbetsgrupp som ska hjälpa de arbetslösa samtidigt som han förbereder andra användningsområden för området.
– I den mån vi kan hjälpa till så ska vi göra det. Vi har varit villiga att smörja en eventuell uppgörelse med en ny köpare.
Kommunalrådet är mycket kritiskt till att reglerna för lönegarantin ändrades 2004. Numera får garantin bara gå till en månads drift mot tre månader tidigare.
– I en sådan här komplicerad verksamhet minskar det drastiskt möjligheterna att hitta en ny köpare eftersom man måste stoppa driften. Det är mycket svårare att sälja en verksamhet som inte är i drift.

Plikttrogen arbetskraft
Johan Pettersson tror inte det ska vara omöjligt för de arbetslösa att få nytt arbete i regionen som för närvarande expanderar. Det är en attraktiv och plikttrogen arbetskraft som kan jobba skift. Många företag efterfrågar maskinförare, elektriker, holländeriförare, mekaniker och instrumenttekniker.
– Mitt råd till de anställda är att de ska söka nytt jobb, säger han.

Efter Arbetet Nr 4 2006

Skribent: Lasse Sandström