Tillsättningen av Malmös 500 plusjobb fick en trög inledning, men nu räknar kommunens personaldirektör Liselott Nilsson med att det ska rassla till. Före sommaren ska alla plusjobb vara tillsatta.

Inom Malmö kommun har drygt 500 plusjobb tagits fram. Flest plusjobb, cirka 130 stycken, finns för undersköterskor, vårdare och vårdbiträden. Högt upp på plusjobbslistan finns också barnskötare, vaktmästare och Fixarmalte-personer. Längre ner jobb inom it-området och husvärdar.
– Plusjobben kan uppfattas på två olika sätt. Som en möjlighet att förstärka grundorganisationen och att jobben skulle kunna vara ordinarie, eller som ett komplement där jobben i annat fall inte skulle göras. Vi har tillsammans med de fackliga organisationerna valt att se dem på båda sätten, säger Liselott Nilsson.
Orsaken är bland annat att arbetsplatserna inte ska dela upp sig, så att det exempelvis enbart blir plusjobbarna som hänger upp gardiner och inte ordinarie personal. Mellan 160 och 170 plusjobb är tillsatta och arbetsförmedlingen och kommunen håller för fullt på med att matcha olika tjänster med sökanden.
När kommunen fick sin kvot av plusjobben tilldelad ville man så fort som möjligt få igång processen. Förvaltningarna fick ansvaret att ta fram jobb som kunde vara aktuella och de med flest anställda fick flest jobb och så vidare. Efter att facken godkänt förslagen lämnades tjänsterna över till arbetsförmedlingen.

Förstärkning

För Malmös förvaltningar handlar plusjobben mycket om att förstärka vissa områden.
– Det handlar också om att vi fått chansen att pröva lite nytt, som vi tidigare inte har kunnat göra, säger Liselott Nilsson.
Exempelvis utannonseras 25 plusjobb som språkutvecklare. De ska arbeta på skolor med elevernas språk. Om dessa jobb visar sig vara betydelsefulla utesluter Liselott Nilsson inte att tjänster kan permanentas. Exakt
vilken roll plusjobben får är det i dagsläget ingen som vet. Kanske blir också andra typer av jobb aktuella under året. Nilsson hoppas på att många av plusjobbarna får stanna efter den tvååriga anställningen.
Av de som trivs och gör ett bra jobb inom vård och omsorg tror jag att de flesta blir kvar. Sedan får man ta en diskussion med arbetsförmedlingen om formell utbildning. Detsamma gäller barnskötare och elevassistenter, ja många av jobben. I slutändan handlar det dock om vilka ekonomiska förutsättningar som finns, säger Liselott Nilsson.

Hög medelålder

Hon såg från början plusjobben som en möjlighet för Malmö. Om hon idag har några frågetecken rör det utbildning och ålder inom plusjobbarnas målgrupp. Medelåldern är hög.
Man pratar om detta som en möjlighet till generationsväxling men det är inte många unga som kommer ifråga. Det är synd, säger hon.

Individuell process

När det gäller jobben inom vård och omsorg, vet man att långt ifrån 130, det vill säga det antal som ska tillsättas, har rätt utbildning och förmodligen kommer en del vårdjobb att successivt flyttas till andra områden. Malmö hoppas dock att rätt personer ska hamna på rätt plats genom matchning. Utgångspunkten är att anställningsprocessen löper som vanligt. Ansökningar och intervjuer gäller. Uppsägningen är en månad från arbetsgivarens sida medan plusjobbaren kan sluta på dagen.
– Vi vill inte ha en kollektiv process utan en individuell. Vi vill ha kvalitét på servicen som ska möta Malmöborna. Vi vill också att organisationerna ska känna att de som börjar jobba är en del av framtidsplanerna, säger Liselott Nilsson.
Plusjobbarna får en förstärkt introduktion och en typ av mentor eller kontaktperson.
Vi vill inte prata i termer av handledare, utan mer om kontaktpersoner som ska finnas med under en ganska lång tid.

Skribent: Petra Martinsson