Vakta den jämlika svenska vården!

En av valets viktigaste frågor blir den svenska sjukvården. Hur skall de problem som finns idag kunna rättas till och framtidens utmaningar mötas? De äldre och vårdbehövande kommer att bli allt fler. Medicintekniska landvinningar kommer att öppna nya möjligheter att lindra och bota. Hur skall i det perspektivet den jämlika vården kunna bibehållas?

En jämlik vård vars grundval är skattefinansiering och tillgång till vård efter behov, inte beroende på personlig köpkraft. Det finns de som menar att det inte går att rädda den jämlika vården. Och det finns de som helt enkelt vill ge upp den, därför att de inte ens på detta område anser att solidariteten är särskilt viktig.
Det finns emellertid inte bara mycket starka moraliska skäl att vakta den svenska sjukvårdsmodellen, utan också synnerligen starka ekonomiska motiv att göra det. Så gott som alla studier visar att svensk sjukvård är både rättvis, högpresterande och kostnadseffektiv.
Den, på en del områden, dåliga tillgängligheten och de långa köerna är allvarliga. Dessa problem, som måste lösas, beror dock inte minst på att alla har råd att efterfråga sjukvård.
Internationella jämförelser placerar svensk sjukvård i en tätposition. Medan sjukvården i USA – där den egna inkomsten i mycket hög grad bestämmer tillgången till vård och där privata vinstintressen spelar en stor roll – uppvisar mediokra och på en del områden direkt dåliga resultat, samtidigt som kostnaderna är rekordhöga.
Om inget görs för att hejda kostnadsutvecklingen i USA kommer ungefär år 2030 varenda amerikansk skattekrona att tas i anspråk för offentliga vård- och pensionskostnader. Inte en enda dollar blir över till den våldsamt resursslukande krigsmakten. Inte en dollar blir över till några som helst andra gemensamma utgifter. Detta trots att den offentliga sjukvården i USA är en fattigsjukvård som långtifrån erbjuder det bästa möjliga. Och trots att den privatfinansierade och marknadsfördelade vården kostar ytterligare mer än lika mycket till.
Forskaren Isabel Sawhill, vid Brookings Institute, uttrycker det så att valet står mellan ”skatteuttag på OECD-nivå eller drakoniska nedskärningar” i ett redan dåligt offentligt sjukvårds- och trygghetssystem. Skatteuttaget i USA ligger idag på ungefär hälften av OECD-genomsnittet.
Vad har då krisen i den amerikanska sjukvården med Sverige och det svenska valet att göra? Ingen i Sverige förespråkar ju en sjukvård enligt USA-modell? Nej, i varje fall är de få som gör det. Men blir det en borgerlig valseger i september kommer flera steg att tas som öppnar för vinstintressen och mer av marknadsstyrning i den svenska vården.
Det finns skäl att sätta stopp för en sådan utveckling medan
tid är.
Skall man förklara den våldsamma kostnadsexplosionen i sjukvårdssektorn i USA och den ojämlika tillgången på vård, kommer man inte undan att privata vinstintressen driver upp kostnaderna och bidrar starkt till en ojämlik fördelning. Sjukvård kan aldrig fungera som en marknad, bland annat därför att de kostnadsåterhållande mekanismerna sätts ur spel, när läkarna i praktiken både blir köpare och säljare.
Den svenska sjukvårdsmodellen fungerar mycket väl. När problemen skall lösas och utmaningarna mötas finns det mycket starka skäl att inte rubba de grundläggande principerna. Vården skall i allt väsentligt produceras i gemensam regi. Vinstintressena skall hållas kort. Kostnaderna skall betalas via skattsedeln och vården fördelas efter behov.

Ur Efter Arbetet Nr 2 2006

Skribent: