Skall man tro de vanligaste tidningsrubrikerna om svensk sjukvård befinner den sig ständigt i kris. I själva verket är den i absolut världsklass. Vilket naturligtvis inte innebär att den är problemfri. Men olika vetenskapliga studier av och jämförelser mellan sjukvården i olika utvecklade länder placerar Sverige bland de allra främsta, inte sällan som nummer ett.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har i skriften ”Svensk sjukvård i internationell belysning” sammanställt betyg och resultat från en rad olika internationella studier.
Enligt ett kanadensiskt forskningsinstitut (The Conference Board of Canada) hamnar svensk sjukvård på andra plats efter den i Schweiz.
En nederländsk studie (Social and Cultural Planning Office of the Netherlands. SCP) placerar också Sverige som god tvåa, fast efter Frankrike.
I ytterligare en undersökning, utförd av brittiska forskare (Nolte E och McKee), hamnar Sverige på första plats.
I det brittiska TV-programmet BBC News, som också granskat sjukvården i olika länder, slog man för en tid sedan fast att svensk sjukvård är; ”Simply the best”, det vill säga helt enkel bäst.
Hur kommer då olika bedömare fram till att svensk sjukvård ligger i toppklass.
Jo, genom att jämföra de medicinska resultat som uppnås och till vilka kostnader dessa resultat uppnås.
Kostnaderna är för det första relativt måttliga, och detta trots att Sverige har större andel äldre än andra länder.
I Norge kostar vården 35 procent mer än i Sverige, i Tyskland 12 procent mer, i Frankrike 9 procent mer och i USA mer än dubbelt så mycket som i Sverige. Per individ förstås.
De medicinska resultaten då? Jo Sverige har världens lägsta spädbarnsdödlighet, låg dödlighet i cancer och hög överlevnad för dem som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.
Allt fler operationer utförs. Antalet starroperationer ökade mellan åren 1990 till 2004 från 30.000 till 82.000. Höft- och knäledsoperationer för patienter över 85 år har tredubblats på tio år. Bara som exempel.
USA, som alltså använder mer än dubbelt så mycket resurser per individ till sjukvård, uppvisar däremot svaga resultat jämfört med Sverige. När det gäller spädbarnsdödligheten är den mer än dubbelt så hög. Det finns med andra ord inget enkelt samband mellan kostnader och resultat.
Till detta skall läggas att tillgången till sjukvård i Sverige är jämlikast i världen. I en studie, gjord av den franske forskaren Bruno Palier (Centre National de la Recherche Scientifique), konstaterar denne; ”Det är i Sverige som ojämlikheten vad gäller hälsa är minst i världen. Frankrike är ett av de länder där den ojämlika hälsan är som störst, men den slår inte USA:s bedrövliga resultat.”
Svensk sjukvård håller världsklass, men det innebär inte att det inte finns brister. På en del områden visar en del andra länder bättre resultat än Sverige. Det gäller framför allt möjligheterna att utan alltför långa väntetider komma i kontakt med vården för lättare, icke-akut vård. Och det allra största problemet verkar vara att det är så svårt att komma fram på telefon, konstaterar SKL i sin egen sammanfattning av läget. Man konstaterar också att väntetiderna för planerad vård, som en höftledsoperation, är långa i Sverige.

Efter Arbetet Nr 2 2006

Skribent: Bo Bernhardsson