Det patriakala ABBA, Woody Allen-neurotikern och Tredje riket på Österlen. I Liv Strömquists seriebok ”Hundra procent fett” är det inte mycket som är tabu. Det är dock viktigt att alltid sparka uppåt, aldrig neråt.

Det kan låta elakt. Men de finns därute. Män som aldrig borde ha fått sex. Kvinnor som undrar om man blir tjock av potatis. Och… de heterosexuella.
Därför har de också en given plats i Liv Strömquists debutbok ”100 procent fett”. Tillsammans med Dr Phil,
Ingmar Bergman och moderater med taskig humor. För när Liv Strömquist ritar sina serier, tittar hon sig bara omkring i sin egen värld. Populärkulturen, väninnesnacket, samtalen på krogen och de osynliga koder som gör oss till dem vi är.
– Jag vill driva med normen, med makten. Inte göra mig lustig över de maktlösa. Därför vägrar jag sparka på de svaga, säger Liv Strömquist när vi träffar henne i ateljén, på Kvarnby Folkhögskola i Malmö.
Här går hon ett projektår på serietecknarlinjen som innebär tillgång till en ateljé och handledning av en lärare. Men succén med ”100 procent fett” har inneburit att mycket av projektarbetet har fått läggas åt sidan, till fördel för serieteckningsuppdrag.
Att det var just serier som skulle bli hennes nisch var dock ingen självklarhet under uppväxten i Ravlunda på Österlen.
Visst ritade hon lite serier då och då, men det var bara ett av många intressen. Men för fyra år sedan, delade hon lägenhet med en tjej som gjorde ett seriefanzine. Det väckte lusten att själv pröva, och plötsligt gjorde Liv Strömquist sitt eget fanzine.
– Vi kopierade upp dem, höll releaseparty i vår lägenhet och delade ut dem till våra vänner. De tyckte det var roligt och det tycket vi med, så vi fortsatte med flera nummer.
Plötsligt kände hon den frihet i uttryckssättet som hon saknat när hon skrev skönlitterärt. Då fanns det alldeles för många regler och hämningar inpräntade.
– När jag skrev, så tänkte jag hela tiden att det skulle vara kvalité, men när det gällde serierna, så ritade jag bara. Det kändes befriande.
Fanzinet ”Rikedomen” nådde dock även utanför den närmsta vänkretsen, och plötsligt visade en kompis till en
kompis upp det för Dagens Nyheters nöjesbilaga, DN På stan. De blev intresserade och frågade henne om hon ville rita serier till dem.

På den vägen är det. Efter några andra uppdrag hörde Ordfront/Galago förlag av sig och frågade om hon hade material nog till en bok. Det hade hon och när hon nu sitter med det färdiga resultatet i handen är hon förvånad över de många positiva recensionerna.
– Jag hade väntat mig mer negativ kritik, eftersom boken är ganska provocerande och politisk. Samtidigt verkar jag ha nått en publik som kanske inte är van att läsa Tintin eller Spindelmannen.
Inspirationen till bokens ämnen har hon hämtat i sitt eget liv. En kommentar som hon och de bästa väninnorna snappat upp på krogen kunde utvecklas och förvrängas i det oändliga. Så uppstod till exempel seriestripen om killen som utbrast: ”Det är inte bara tjejer det är synd om, smala killar har det inte heller så lätt!”
Och han är bara en av de många män som häcklas i ”100 procent fett”. För patriarkatet är ett huvudtema och det sträcker sig från klä av Claes Elfsberg, till att ge tre tips till hur man bäst psykar sin flickvän.

Liv Strömquist låter dock inte heller kvinnorna slippa undan. Kroppsfixering, bantningskurer, den kvinnliga orgasmen och håriga ben, blir till igenkänningskomik för både män och kvinnor.
– Jag tycker det är viktigt med självdistans och humor, samtidigt som man sätter igång tankarna hos läsaren.
Och i den manliga serievärlden, har Liv fått stort stöd hos flera av sina kvinnliga kollegor. Åsa Grenwall, Coco Moodyson, Sara Olausson och Nina Hemmingsson är inte bara förebilder. Under arbetet med boken, fick Liv Strömquist också stöd, peppning och möjlighet att dra nytta av deras erfarenheter.
– De har lärt mig att det är viktigare att ha en historia att berätta än att kunna rita perfekt. Vi hade intensiv mailkontakt och det var skönt att det fanns någon som kunde ge goda råd.
Närmast väntar jobb för bland annat Moomsteatern, Tidningen Frihet, Röda Korsets ungdomstidning Megafon,
Arbetaren och en femton sidors serie till Galago.
Samtidigt försöker hon få tid att göra färdigt sitt nästa seriealbum ”Puss och kram”. Det handlar om ett fyra tjejer
och deras kamp med relationer till både pojkvänner och väninnor.
– Jag hoppas att jag får fortsätta att teckna och utvecklas inom det. Samtidigt vill jag gärna pröva på skrivandet
igen.

Fotnot: Liv Strömquists ”100 procent fett” är utgiven på Ordfront förlag

Skribent: Kristina Olsson