Sedan fem arbetare sköts till döds i Ådalen 1931 får militär inte användas mot civila här i Sverige. Men nu öppnas den möjligheten igen.

I samband med att försvarsberedningen presenterade sin nya rapport under Folk- och försvars årskonferens ställde sig alla riksdagspartier – utom vänsterpartiet- i söndags bakom ett sådant förslag.
Frågan har varit aktuell länge. I slutet av augusti presenterades den statliga utredningen och senare i vår fattas det formella beslutet.

Det finns, så vitt jag kan se, två grundläggande skäl till idén.
Det ena är att politikerna inte riktigt vet vad de ska göra med militären. Det gamla invasionsförsvaret har vi ingen nytta av längre efter Kalla Krigets slut och frågan är om militärens personal och resurser kanske därför bättre kan brukas på annat vis än i försvar av landet.
Det andra är, förstås, att terroristhotet har blåsts upp till enorma proportioner efter terrorattackerna i USA, Madrid och London och att man inte tror att dagens svenska polis har möjlighet att hantera det.
Båda skälen är i och för sig begripliga.
Men lagförslaget måste ändå stoppas. Det är så luddigt skrivet att det öppnar för missbruk.

Tanken är, som det heter i den utredning som kom i augusti, att bekämpa ”terrorism och annan liknande svår brottslighet.”
Det är mycket vaga begrepp, som är töjbara beroende på politisk konjunktur.
Den svenska lagen om terroristbrott är bara den mycket otydligt. Där ryms, i teorin, till exempel miljökämpar som saboterar en järnväg för att stoppa en transport av kärnavfall.
Ännu värre är det med ”liknande svår brottslighet.”
I utredningen menar man att rör sig om vissa ”extrema fall av grov, organiserad brottslighet, både med och utan koppling till terrorism, samt sådan brottslighet som brukar betecknas som systemhotande.”
Man exemplifierar med bland annat spritsmuggling, trafficking och så kallad MC-brottslighet.
Det är illa nog. Militära insatser mot Hells Angels? Det kan, med advokatsamfundets ord få ”mycket långtgående och svårkontrollerade konsekvenser.”
Dessutom, och kanske ännu viktigare: även om viljan säkert är god idag, vet ingen hur lagen kommer att tolkas imorgon. Risken är att vi får en de facto-utvidgning av begreppen, så att militär kan komma att ställas mot, låt säga, nazister, djurrättsaktivister eller andra politiska grupper, som idag hanteras med polismedel.
Det finns tyvärr en sådan logik: man inför en fluffig lag tänkt för undantag, och sedan står man där med en stenhård praxis.
Det kan bli blodigt värre.
Som advokatsamfundet på sin knastertorra prosa framhåller i sitt remissvar: ”Vid en polisiär våldsinsats åligger det i princip varje deltagande polisman att i varje situation göra en proportionalitetsbedömning av vilken våldsinsats som är nödvändig för att genomföra insatsen och ibland att avstå från insatsen om den inte framstår som proportionell. En sådan ordning är mindre väl anpassad för militära insatser och torde kräva omfattande utbildningsinsatser för militär personal efter från den gängse militära utbildningen avvikande principer.”
Poliser får lära sig ta ansvar för sitt våld, alltså, att hålla ugen ibland. Soldater får lära sig att inte göra det, utan bara lyda order. Och advokaterna tror det kan vara svårt att lära om.

Är jag paranoid nu?
Utredningen menar nog det. Där skriver man att det är ”förlegat och osakligt att idag av principiella skäl åberopa händelserna i Ådalen” eftersom ”De samhällspolitiska och strukturella förhållanden som då rådde finns inte idag. Och ”vår Försvarsmakt är idag en modern och högt kompetent statlig resurs …”
Men det där är nonsens.
En modern och proffsig militär har väl aldrig varit någon garanti mot övervåld mot civila? Fråga nordirländarna, fråga palestinierna.
Och de samhällspolitiska förhållandena? De kan snabbt ändras. Jag har svårt att tro att det inte finns politiska och sociala strider som skulle kunna hetta till rejält också i framtiden.
Det är trots allt bara fem år sedan som Göran Persson helt missvisande brännmärkte antifascistisk aktion i tv med orden: ”Det här är en militärt organiserad grupp, med god utrustning, bra samband, utomordentligt väl planerat och med stora ekonomiska resurser, som syftar till att stoppa en demokratisk process.” Nämare begreppet terrorism kommer man inte utan att använda ordet. Och tidningarna skrek om hot mot det öppna samhället, om huliganer och om just terrorism.
Jag kan ta gift på att man hade satt in militär i Göteborg om det hade varit lagligt.
Därför ska det inte vara det.

TEXTEN TIDIGARE PUBLICERAD I P1 OBS

Skribent: Petter Larsson