Ikväll (torsdag): Darwins mardröm

Ikväll (torsdag) visar SVT 1 den briljanta dokumentärfilmen Darwins mardröm. Kl 22.00.

Här Petter Larssons recension av filmen som visades på Göteborgs filmfestival för två år sedan.

Varje dag sveper de stora Illusjinplanen in över Victoriasjön för att lasta fisk till den europeiska marknaden. Ibland har de vapen med sig, kanske till Sudan, Rwanda eller Kongo. Nedanför paddlar fiskarna i rangliga kanoter. De tar sin fångst till den lokala fisk-fabriken där den rensas.
De fina filéerna på export. Slamsor, huvuden och ben till de fattigas marknad.
”Jag flög stridsvagnar till Angola. Sedan hämtade jag druvor i Sydafrika till Europa. It is business”, konstaterar en av de ukrainska piloterna.
”Jag önskar ett nytt krig.” säger en krigsveteran. ”Det gör alla. Då finns det jobb ­ i armén.”
Och i Victoriasjön håller nilabborren ­ utplanterad på 1960-talet ­ på att förinta allt annat liv. När den stora rovfisken gjort av med alla andra sorter ger den sig nu också på sina egna ungar. Kanske kommer den att i slutänden förinta sig själv som art.
Så ser den globala hackordningens botten ut i den österrikiske filmaren Hubert Saupers briljanta dokumentär Darwin”s nightmare, som visas på Göteborgs filmfestival.
”Det är djungelns lag som gäller” säger en fiskare. ”När vi tänker på de starka, tänker vi kanske på européerna.”
Det hade kunnat bli en veritabel eländesexposé, men blir i stället en nästan stillsam uppgörelse med en nådlös världsordning. Men de globala sambanden snarare antyds än pekas ut. Hubert är minst lika intresserad av de personer han berättar om som av världens problem. De är inte med för att illustrera, utan för att berätta. Ingen döms. Och alla, ned till minsta gatubarn, får namn och röst.
Fisk ut, vapen in, allt över huvudet på fiskarna.
Det är inte en symbol för plundringen. Det är själva plundringen.
Detta är viktigt.
Ofta beskrivs globalisering, kolonialism och förtryck i abstrakta system-termer. Vi talar om nätverk och handelsflöden, om ”de nya krigen” och den ”undergrävda” statsuveräniteten.
Och det är nog bra.
Men ibland måste man bryta ned systemen till konkreta praktiker för att åter få syn på vad man egentligen talar om: fisk ut, vapen in.

TEXTEN TIDIGARE PUBLICERAD I AFTONBLADET

Skribent: Petter Larsson